EU-valet
Kanske tänker du att frågor som beslutas i EU inte påverkar oss i norra Sverige, men inget kunde vara mer fel. Här har vi listat några av de största frågorna som hittills har beslutats i Europeiska Unionen.
Har du åsikter om detta blev bra eller dåligt, ja då har du säkert åsikter även om det som ska beslutas i framtiden.
Det är därför man ska rösta.
ARBETSLIVET
Grunden i hela EU är fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Att gränser har öppnats för människor har inneburit att fler kan söka sig till Skellefteå för att jobba. Fler personer från andra länder jobbar i byggbranschen samt i låglöneyrken av olika slag. Människor sökte sig också till rikare medlemsländer för att tigga, och kom att kallas EU-migranter.
Rätten att resa och jobba gäller givetvis även åt det andra hållet.
EU påverkar vissa regler för arbetslivet. Bland annat den nya regeln om dygnsvila som vållat trubbel i vissa yrken som har bemanning dygnet runt.
BROTTSLIGHET
En effekt av den fria rörligheten är att den brottsliga arenan blivit större.
För Skelleftebygdens del har det inneburit att det med jämna mellanrum antingen härjat enskilda utländska medborgare eller större stöld- och inbrottsligor.
Ökad rörlighet för arbetskraft har också ökat risken för människohandel och brott mot utlänningslagen.
Utländska gästarbetare kan också ha en annan uppfattning om vad som gäller kring narkotikabruk, licensplikt för vapen och hur berusad man får vara i trafiken.
”Samarbetet inom EU har en stor påverkan på det dagliga polisarbetet i Sverige”, påpekar svensk polis från centralt håll.
NÄRINGSLIV
Den fria rörligheten innebär att företag i hela unionen fritt kan lägga anbud. Alla får konkurrera om alla uppdrag.
I Skellefteå har flera utländska bolag gjort byggjobb. Entreprenörer som byggt Northvolts fabrik har varit omtalade samt bolaget från Litauen som har påbörjat Karlgårdsbron.
Utländska företag investerar också i Sverige. Här i norr har det varit intresse för gruvor och just nu är det stort intresse för vindkraft.
Givetvis är denna rörlighet ömsesidig, och företag från Skellefteå kan göra affärer runt om i Europa. Skellefteå har genom åren gjort sig känd som en urstark exportkommun.
Jordbruket påverkas genom EU:s bidragssystem. Tidigare gynnades ett intensivt, storskaligt jordbruk vilket ledde till överproduktion och lager av osålda varor. Stödet är numera ett gårdsstöd som utgår oavsett vad lantbrukaren odlar eller producerar, vilket ska leda till att konsumenternas efterfrågan blir styrande. Stödet är kopplat till att jordbrukaren följer EU:s krav på miljöskydd, öppna landskap och djurskydd.
MILJÖ
Många frågor som rör miljön beslutas i EU, vilket innebär att alla medlemsländer måste hjälpa till och anstränga sig.
Vattendirektivet strävar efter renare vatten och beslutades 2000. I Skellefteå ska vattendragens status förbättras, det arbetet har pågått i många år, främst i Bureälvens avrinningsområde. Många som bor på landsbygden måste då bygga om sina privata avloppsbrunnar. Kommunen måste också förbättra sina reningsverk, närmast på tur är Byske och Bureå reningsverk.
Ännu ett inslag i vattendirektivet är att återställa vattendrag. Många gamla dammar har tagits bort för att fisk ska återfå sina naturliga lekplatser. Kraftverk har tvingats söka miljötillstånd på nytt, men de kraven är nu pausade. Våtmarker återställs genom att diken stängs av. Kalkning görs av försurade vattendrag.
Kommunerna har som särskilt uppdrag att bevaka sitt dricksvatten, förorenade områden, jordbrukets utsläpp, regn- och tövatten samt minska eldning som släpper ut dioxiner.
Avfallsdirektivet beslutades 2008, och innehåller flera nya regler som håller på att genomföras i Sverige. Det blir hårdare regler kring sopor då man ska klättra i avfallstrappan, som det heter.
Mat får inte brännas utan måste rötas till gas eller komposteras (gäller från 1 januari 2024)
Mängden förpackningar ska minska genom insamling, då branschen måste betala. I Sverige ska förpackningsinsamlingen bli fastighetsnära senast 1 januari 2027.
Mängden nytillverkad textil ska minska genom att gammal textil måste materialåtervinnas. Man får inte längre slänga dem i restavfall (införs 1 januari 2025).
Trädgårdsavfall bör inte brännas, utan komposteras så det blir ny jord.
TRANSPORTER
EU engagerar sig i transportnätet eftersom det är en förutsättning för den fria rörligheten.
När det gäller järnväg så finns gemensamma regler kring säkerhet, och EU har uttalat stöd för Norrbotniabanan.
EU påverkar också olika standarder för exempelvis lastbilar så att transporterna över gränser inte ska vålla problem. De bestämmer också över olika säkerhetsfrågor såsom tillåtna körtider för yrkesförare samt fordonsbesiktning.
Inom flyget finns gemensamma regler för ersättning när flyg är försenat. Flygsäkerheten regleras och EU styr över luftrummet och tilldelar avgångs- och ankomsttider. Det sluts också avtal för flygtrafiken till/från andra kontinenter.
Inom sjöfarten finns regler om säkerhet mot olyckor och utsläpp, arbetstider, ansvar för passagerare.
SJUKVÅRD OCH OMSORG
Om du åker på semester till ett EU-land och bryter benet kan du få vård som alla andra medborgare i det landet. Vården bekostas av försäkringskassan. Det man har rätt till är vård som inte kan vänta. Under vissa förutsättningar kan man också söka specialiserad vård i andra länder.
EU:s arbete är ett komplement till den nationella hälsopolitiken. Exempelvis regleras kemikalier i arbetslivet, läkemedel, patienträttigheter och förebyggande av sjukdom.
Av särskilt intresse är gränsöverskridande hälsohot såsom farliga virus och antibiotikaresistens. EU skapar även lagar och rekommendationer för att skydda människor från farliga hälso- och sjukvårdsprodukter.
EU reglerar även säkerhet vid donation av organ, blod, vävnader och celler. EU satsar också stora pengar på förebyggande arbete. En satsning på 5,3 miljarder euro pågår, och pengarna kan sökas av olika aktörer som jobbar med hälsa.
Cancer är en prioriterad fråga. Bland annat har man satt högre skatt på tobaksvaror och uppmanat länderna att göra cancerscreening.