Det handlar om tillståndet att bedriva miljöfarlig verksamhet, som handläggs av mark- och miljödomstolen.
Ett första tillstånd har redan givits, det var 8 juni och handlade om den första etappen. Då gavs tillstånd för 15 000 ton litiumjonbatterier per år. Produktionen väntas dra igång sommaren 2020.
Samlas i ett beslut
Den nya ansökan handlar om 70 000 ton batterier, och gäller den andra och sista etappen.
Trots att det redan finns lov för den första delen, hanteras den nya ansökan som en helhet. Den handlar om alla de max 85 000 ton batterier som bolaget vill göra vid full drift.
Skellefteå kommun har fått frågan på remiss och den har utretts av miljöavdelningen. Det hela anses se bra ut, men det ges några synpunkter och förslag kring mätningar som ska göras.
Återanvända vatten
Det anses positivt att vissa typer av utsläpp inte väntas öka alls när man drar igång den stora etapp två, jämfört med nivåerna för lilla etapp ett.
En orsak är att processvatten är tänkt att återanvändas. Det renas under resans gång inom fabriken och används flera gånger innan det slutliga utsläppet i Skellefteälven.
När det gäller utsläpp i luft så tänker bolaget ha effektiva filter i flera led, och menar därför att utbyggnaden inte ska ge några nya utsläpp.
När bolaget gör batterier används nickel, kobolt och mangan, men även små mängder magnesium och aluminium.
Slutet utrymme
När råmaterial anländer ska det lastas av i ett slutet utrymme för att minska risken för skadligt damm.
När materialet hälls ner i silor ska luftfickan som då försvinner gå via ett reningssystem ut i friska luften.
Värmer älven
Det ska användas stora mängder kylvatten från Skellefteälven; mellan 1 400 och 1 700 kubikmeter per timme. Detta vatten kommer inte i beröring av farliga ämnen och går därför tillbaka till älven utan åtgärder.
När kylvattnet släpps ut får det vara max 10 grader varmare än när det togs in, för att inte ge en värmechock för älvens flora och fauna.
När vattnet blandats ut blir älvsvattnet 0,03 grader varmare vid normalt vattenflöde och 0,1 grader varmare vid lågvatten. Denna ökning sker dock bara i utsläppets närhet och anses ge mycket små negativa konsekvenser för fisk och alger.
Regnvattnet
Vid regn och snösmältning ska stora mängder dagvatten tas omhand. Industritomten får hela 20 hektar byggnader och ytterligare 20 hektar asfalterad mark. Allt detta samlar regnvatten som ska gå till särskilda dammar. Där ska det sedimenteras (rinna genom sand) innan det går ut i bäckar och diken.
Sedimentet ska kontrolleras två gånger per år då man både mäter tjockleken och innehållet av farliga ämnen.
I händelse av brand ska släckvattnet gå till en särskild damm som är avstängningsbar. Vattnet provas och kommer vid behov att köras i tankbilar till saneringsfirma.
Energi i vätgas
I produktionen kommer det att bildas vätgas som är mycket explosivt. Av säkerhetsskäl har planen varit att bränna det på plats, så kallad fackling. Men bolaget har nu tänkt om och funderar på att ta till vara energin på något vis.
Northvolt själva bedömer att den största risken för miljöpåverkan är utsläppen av metallpartiklar i luften. Men bolaget menar att miljökvalitetsnormen ska klaras i omgivningarna. Det antas att nedfallet vid de närmaste bostäderna ska vara något högre än de som förekommer i Sverige i allmänhet.
Sammantaget tillstyrker bygg- och miljönämnden att Nothvolt ska få utöka sin fabrik den dag det sker.
Det är nu mark- och miljödomstolen som bestämmer.