Ännu ett flygfoto, denna gång från Karlgårdshållet. Man ser Parkbron och Riks-13, som borta vid ett bönhus gör en tvär kurva åt höger. Där är ännu inte Vita skolan byggd.
Den som skulle resa till Skellefteå förr i tiden åkte med fördel båt, och därefter järnväg.
En resa på väg med hästens hjälp var ett långsamt och besvärligt sätt. Men kom du ändå från Tjärn i söder skulle du följa Skellefteälven ända upp till Lejonströmsbron. Ett färjeställe fanns förvisso vid Strömsör, men bara för fotgängare.
Den resande som skulle vidare mot norr fortsatte längs den krokiga grusväg som numera heter Gamla Kågevägen.
Ett lyft för transporterna kom 1913 när nya bron öppnade, den som senare fick namnet Parkbron. Fortfarande fick resenärerna åka i en sväng genom Skellefteå, men inte lika lång.
När de korsat älven mot norr följde de Stationsgatan och Kanalgatan fram till stället där Expolariskorsningen är i dag. Där gick vägen i en viadukt under järnvägen lite mer åt öster än dagens E4. Den fortsatte genom Norrböle och heter i dag Kågevägen.
Till sist slingrade vägen upp efter Solbacken och gick bakom dagens brandstation och Biltema.
Här har vi följt Kanalgatan och kommer till viadukten under järnvägen. Sedan gick Riks-13 där Kågevägen är i dag.
Men tillbaka till Sörböle. En som minns gamla Riks-13 väl är Brita Magnusson, som växte upp intill den.
– Jag föddes 1946 och bodde i ett hus vid nuvarande Bockholmsvägen, fast gatan var inte byggd då. Sedan flyttade jag med min familj till Skelleftehamn men morfar och mormor bodde kvar och jag var där mycket. Senare flyttade vi tillbaka till Sörböle till ett nybyggt radhus, men det revs när Skråmträskvägen byggdes.
Morfar och mormor drev handelsträdgård där Luleå tekniska universitet har sina hus i dag, och deras boningshus fanns där Kårhuset står.
– Jag minns att vi tyckte det var mycket trafik på Kustlandsvägen, och jag kan än i dag fascineras när jag går över Parkbron och ser hur smal den är. Hur i all sin dar kunde lastbilar och bussar rymmas och mötas?
Trängseln märkes den gång Brita blev omkullkörd av en bilist när hon cyklade på bron.
– Det var väldigt obehagligt, och sedan ledde jag alltid cykeln när jag skulle över.
Nyligen har björkarna kapats som växte på vardera sidan av Riks-13. Brita Magnusson minns att vägen ansågs stor och hade mycket trafik.
Kustlandsvägen gjorde en tvär sväng där Vita skolan ligger och slingrade snett ner mot Sörböle Torg, där den anslöt till vägen som nu heter Brogatan. De gick samman intill Stigs Konditoris tidigare lokal.
– Sörböle centrum hade många affärer och mycket service, minns Brita. Annars var Sörböle ganska lantligt, och det luktade ladugård överallt.
En Norranläsare hörde av sig och ville att vi skulle skriva att den sista resten av Riks-13 grävs bort när det ska byggas lägenheter vid Slädgatan/Villagatan. Många gamla björkar har huggits ner på den tomt där Jonssons Gummi var.
– Det är synd att de måste fälla så många träd. Annars har jag inget att säga om att stan växer. Man kan känna nostalgi över det gamla, och visst ser det fint ut på alla gamla svartvita bilder. Men främst saknar jag människorna som levde då, säger Brita.
Riks-13 går upp genom Norrböle, vägen heter i dag Kågevägen. Där flaggorna är fanns en bensinstation – precis som i dag. Bilden är från 1961.
Om vi hoppar framåt i tiden kommer vi så småningom till 1963 när Viktoriabron byggdes. Den blivande E4 blev då ännu rakare genom stan.
Nu har det länge talats om att vägen borde flytta ännu en gång, ut ur stadskärnan.
– Det borde ha gjorts för länge sedan, tycker Brita.
I sitt yrkesliv som biomedicinsk analytiker bodde hon på många platser i landet, men flyttade tillbaka till Skellefteå som pensionär.
Nu bor hon återigen i närområdet till Skellefteås stora genomfartsled och hör bruset när hon kliver ut från sin bostad på Anderstorg.
Bild från Britas album som visar hennes morfars handelsträdgård. Allt på fotot är i dag rivet och där ligger Campus Skellefteå.