Skellefteå ligger nu plats 195 av 290 kommuner vilket är en förbättring med 30 platser. Robertsfors hamnar på plats 115, en förbättring med 41 placeringar. Malå får plats 227, vilket är en försämring med 29 placeringar, medan Norsjö ligger kvar på plats 145.
Sorsele ligger bäst till i Västerbotten med plats 38 och Dorotea är med plats 272 sämst i Västerbotten.
9 av 15 kommuner får en bättre placering i årets mätning där Lyckseles företagare upplever den största förbättringen av företagsklimatet, där kommunen klättrar 77 placeringar jämfört med det föregående året. 5 av länets kommuner backar.
Rankingen bygger på företagens enkätsvar mellan januari till mars 2020, perioden innan covid-19 slog till med full kraft.
– Aldrig tidigare har det varit så viktigt att jobba med företagsklimatet i kommunerna. Företagen behöver så bra förutsättningar som möjligt för att kunna återstarta Sverige, säger Mats Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Västerbotten.
Han konstaterar att bland Västerbottens kommuner finns det ett behov att öka marknadsförsörjningen, vilket då innebär att fler inbetalade skattekronor kommer från ett jobb i privat sektor. Samtliga kommuner hamnar på den nedre halvan i rankingplacering när denna parameter mäts.
– Kommunerna måste jobba aktivt för att skapa fler arbetstillfällen från företag. Om vi fortsätter att prata med varandra i stället för om varandra och är lösningsfokuserade, är jag säker på att vi kommer att lyckas med att skapa ett ännu bättre företagsklimat för företagen i Västerbotten, avslutar Mats Andersson.
Aldrig tidigare har företagen i Norrbotten gett så höga betyg på företagsklimatet i sin hemkommun som i år, vilket visar sig i rankingen där åtta av 14 kommuner i länet klättrar. Arjeplog har upplevt den största förbättringen. De förbättrar sig med hela 77 placeringen till nummer 88 på rikslistan. Även Arvidsjaur förbättrar sig. Här handlar det om +26 placeringen till nummer 256. Största tappet i Norrbotten gör Luleå som backar 69 placeringar och hamnar på 190:e plats totalt.
Rankingplaceringarna grundas till två tredjedelar på företagens betyg på hemkommunens företagsklimat och till en tredjedel på statistiska faktorer.