Mattias Hagelin säger att man skapar ett särkilt område för smutsiga grejer, där både brandbilar, utrustning och brandmännen själva ska rengöras från farligt smuts.
Lokalen på Östra Navet har stått orörd i 3,5 år sedan det påbörjade arbetet avbröts. De röda portarna är det enda som skvallrar om att det ska bli en brandstation. Inomhus är det en stor öppen yta, och där vanliga fönster ska sitta har det spikats skivor. Därför är det lite mörkt när vi går på husesyn.
Räddningschef Mattias Hagelin berättar hur allt ska bli. Området med de igenspikade fönstren ska ha personalutrymmen på bottenplan och ett öppet aktivitetsbaserat kontor på övervåningen.
I en bred sluss mot vagnhallen ska kläderna hänga beredda som man snabbt drar på sig då det blir larm.
Ute i vagnhallen är det stora ytor, och det blir mera rymd bakom och på sidan av fordonen.
Längre bak i lokalen ska specialutrustning stå på släpar beredda att köras ut, exempelvis båtar.
Ännu längre bak görs ett traditionellt förråd för exempelvis sommar/vinterdäck och förbrukningsmateriel.
Vända mot norr finns två portar för spolhall och fordonsverkstad. Där ska brandbilar rengöras efter att ha smutsats ner vid en brand. I samma område görs den sluss där brandmännen ska lämna använd utrustning och kläder för att i slutänden komma ut nyduschade och med rena kläder.
Det flödet är en viktig arbetsmiljöfråga eftersom brandrök innehåller farliga ämnen.
– Vi har ett sådant flöde även på befintliga brandstationen, men det sitter inte ihop lika fint som det ska bli här, säger André Waplan, fackligt ombud för Kommunal.
– Att rengöra och återställa material efter en brand brukar ta dubbelt så lång tid som själva insatsen. Så det är viktigt att de ytorna är funktionella, tillägger han.
En hel del ny utrustning ska köpas in. Fordonslyften i verkstaden blir bättre och en ny maskin som tvättar slangar ska förenkla jobbet, och innebär att tornet för att torka slangar inte längre behövs. Det torn som tidigare varit främsta kännetecknet för en brandstation.
Mattias Hagelin säger att de invändiga ytorna ökar från dagens 3 500 kvm till 5 000 kvm. Inomhus kommer man att rymma mer i vagnhallen, lagret och verkstaden. Ytorna för kontor och personalrum blir oförändrade.
De fackliga ombuden Jakob Norberg och André Waplan säger att brandmännen känner fortsatt oro inför flytten.
Den stora nackdelen är dock att utomhus får man nästan inga ytor alls. På gamla stället finns utomhusytor för att lagra många typer av sällan-utrustning. Dessutom kan man göra saker utomhus som att öva på att köra höjdfordon.
– Det är inte bara vi som övar utan även de 150 deltidsbrandmännen. Dessutom utbildar vi ständigt ny personal, cirka 30 nya per år ska lära sig hur man ställer utrustningen i ordning vid en utryckning, säger André Waplan.
Den här kritiken förde brandmännen fram när de för två år sedan försökte stoppa flytten till Östra Navet. Dessutom krävde de att få ett övningsfält, vilket lovades skulle byggas på en tomt intill.
– Det har varit ganska lugnt sedan besluten togs för två år sedan, men nu har det blivit ökad oro igen, eftersom vi inte hör något om övningsfältet. Tystnaden är oroande, säger André.
Kollegan Jakob Norberg instämmer.
– Visst blir allt fint här inne, ljust och fräscht. Nu önskar vi att alla frågetecken kunde rätas ut innan vi flyttar in, säger han.
Brandchef Mattias Hagelin och projekteldare Charlotta Carlstedt hoppas att alla frågetecken kring utomhusmiljön ska vara lösta innan inflyttningen.
Charlotta Carlstedt är projektledare för flytten. Hon håller med om att det finns olösta frågor, och det jobbas för att få svar från politikerna.
Flytten berör 45 anställda varav cirka 30 är brandmän.