Klockan är strax efter åtta på morgonen och korridorerna är helt tysta. Elever står uppradade i prydliga led med sina anteckningsböcker i famnen.
Engelskläraren Stuart, eller Mr. Garbutt som han kallas på skolan, öppnar en klassrumsdörr och hälsar sina elever i klass 6B välkomna. En efter en får de gå fram och säga ”good morning” innan de släpps in. Sedan ställer de sig bakom sina stolar och väntar tills de får sätta sig ned.
– Eleverna vet vad som förväntas av dem och vi står i led innan lektionen börjar. Det är en rutin som skapar lugn och signalerar värdet av lektionen som precis ska börja, förklarar rektorn Frederik Granström.
Skolan kallar sin filosofi för ”tough love”. Tanken är att ställa höga krav samtidigt som det ska finnas en balans mellan krav och omtanke.
De första tio minuterna av skoldagen säger en del om den pedagogiken. Klass 6B inleder till exempel morgonen med en övning i skrivstil – trots att det inte längre finns några krav i grundskolans läroplan att det ska läras ut.
– Vi har jättehöga akademiska förväntningar på våra elever, oavsett deras förutsättningar. Men det betyder förstås inte att alla måste få högsta betyg, resonerar Granström.
Ända sedan Internationella engelska skolan invigdes i Skellefteå hösten 2019 har skolan väckt mycket debatt. Den är en del av en välkänd skolkoncern som ofta hamnar i skottgluggen vid diskussioner om friskolor och vinster i välfärden. Men Granström menar att en del av kritiken grundar sig i rena missförstånd.
– Vissa säger att vi väljer våra elever och att vi försöker påverka elever med särskilda behov att lämna skolan. Det stämmer inte alls, vi har ett kösystem där det är först till kvarn, resonerar han och tillägger:
– En annan aspekt är det engelska språket. Upp till hälften av vår utbildning bedrivs på engelska men vissa har en bild av att det skulle vara det enda språket. I de lägre åldrarna är nästan all undervisning på svenska.
För tre år sedan visade en studie att Internationella engelska skolan låg i topp med att ge glädjebetyg till eleverna. Vad tänker du om det?
– Glädjebetyg är något som inte ska få förekomma. Jag kan bara berätta hur vi arbetar för att motverka det, vi stämmer av bedömningar fyra gånger per läsår och jämför också betygen mot resultat på nationella prov. Om något sticker ut så vet vi varför. Vi arbetar också systematiskt med betyg i ämnen som inte har nationella prov.
I Stuart Garbutts klassrum fortsätter lektionen. Den här dagen avhandlas bland annat bisatser, emotivt språk och skiljetecken – ganska avancerad kunskap för tolvåringar.
– Visst är det avancerat, men det låter också svårare än vad det är på grund av de tekniska termerna, resonerar Garbutt.
På Engelska skolan finns ingen skoluniform, däremot en klädkod. Ytterkläder, kepsar och mössor ska av och eleverna förväntas ha på sig hela och rena kläder. Hörlurar är också i regel förbjudna under lektionstid.
– Många elever säger att de fokuserar bättre om de får lyssna på musik. Men det är ingenting som stöds av forskning, förklarar läraren Helena Marklund.
Flera av lärarna på Engelska skolan kommer ursprungligen från engelskspråkiga länder. Stuart Garbutt är en av dem. Till en början arbetade engelsmannen i en kommunal skola och han menar att skillnaden är stor.
– På Engelska skolan finns det en gemensam kultur som saknades på min förra arbetsplats. All personal och alla elever vet exakt vad som förväntas av dem och det är likadant oavsett vilken lärare eleverna har, säger han.
Helena Marklund håller med och tillägger:
– Våra rutiner är viktiga för att barnen ska kunna fokusera. Vi har höga förväntningar på dem socialt och klasserna får nya mentorer varje år så eleverna lär känna all personal här.
Harry Holmgren och Elina Devismes i klass 6B håller med om att den nära kontakten med lärarna är viktig.
– De vill vårt bästa och hjälper alla som behöver hjälp. De frågar hur vi mår varje dag och ser om vi är ledsna, säger Elina.
– Vi får också veta när vi gör något fel och då får man ett hårdare straff än vad man kanske hade tänkt sig, till exempel kvarsittning. De vill att vi ska förstå när vi har gjort fel så att det inte händer igen, tillägger Harry.
På skolan finns ett hussystem, ungefär som i Harry Potter-böckerna. Alla elever tillhör ett av fyra hus och om en elev gör bra ifrån sig i skolan eller utmärker sig på något annat sätt så kan hen samla poäng till sitt hus.
– Det huset som vinner en vecka kan till exempel bjudas på glassparty! Och så har vi många andra roliga aktiviteter, typ utklädningsdagar, säger Elina Devismes.
Finns det något som är mindre bra med skolan?
– Tja, det skulle väl kanske vara att vi inte får några personliga skoldatorer, säger Harry Holmberg.
Anledningen, berättar Helena Marklund, är att forskning visar att man lär sig bättre om man skriver för hand.
– Vårt långtidsminne tjänar på att vi använder våra händer för att skriva. Vi har dessutom märkt att många barn är så vana vid datorer att de inte vet hur man använder ett anteckningsblock ordentligt, säger hon.
I många andra länder skulle Engelska skolans pedagogik kanske inte framstå som särskilt märkvärdig. Stuart Garbutt menar till exempel att koncept som liknar ”tough love” finns i Storbritannien där han tidigare har arbetat som lärare.
I Sverige däremot kritiseras skolkoncernen ibland för att ha en gammaldags pedagogik och vissa hävdar att de höga akademiska kraven riskerar att hämma barnens kreativitet. Rektor Frederik Granström håller inte med om det.
– Det tror jag inte på överhuvudtaget. Jag vill hävda att man bara kan vara kreativ i ett ämne som man har gedigna kunskaper i. Om vi vill att barnen ska bli kreativa och framgångsrika måste vi också lära dem att bli det, säger han och tillägger:
– Vi är absolut traditionella på vissa sätt, men vi är också moderna på andra sätt. Jag skulle säga att vi plockar det bästa av olika tider och vi håller hela tiden fast vid vad vi vet fungerar.
Vid niotiden plockar eleverna i klass 6B undan och ställer sig bakom sina stolar. Mr. Garbutt väntar tills alla är tysta, sedan släpper han ut dem i korridoren. Lektionen är slut – och en helt vanlig dag på Internationella engelska skolan i Skellefteå har börjat.