Det är kul att ha en arena i stället för ett klassrum, tycker eleverna i team 4.
Floraskolan i Skellefteå invigdes i fjol, mitt under pandemin. Norran har i flera artiklar berättat om de nya lokalerna och den annorlunda pedagogik som tillämpas på skolan, men det är först nu som tidningen får komma på besök på riktigt.
– Det finns till och med vårdnadshavare som inte har sett lokalerna än på grund av pandemin, berättar Nicklas Brorsson, rektor på skolan.
Floraskolan har tre huskroppar med avdelningar för årskurserna, så kallade ”hemarenor”. I de olika arenorna samlas skolans 650 elever – för några traditionella klassrum finns inte.
Faktum är att eleverna inte ens går i klasser. Årskurserna är i stället indelade i ”team”, som i sin tur är indelade i mindre grupper. Det innebär att eleverna kan ha olika ”klasskompisar” på olika lektioner.
– Lokalerna möjliggör ett helt nytt arbetssätt för oss, konstaterar läraren Sofie Hedman.
I elevernas hemarenor finns kök och vardagsrum samt ett flertal grupprum och kreativa ytor. Många av väggarna är av glas så att lärare lätt kan överblicka hela avdelningen.
– Hemarenan påminner lite om en lounge eller hotellobby. Någon elev kanske sitter i vardagsrummet, en annan har krupit ihop i ett hörn. Man kan verkligen se när de är helt inneslutna i sina jobb och lär sig en massa saker, säger Nicklas Brorsson.
Undervisningen på Floraskolan ser också ganska annorlunda ut jämfört med traditionell katederundervisning. Tanken är att eleverna ska hitta sätt att jobba som fungerar för just dem.
– Eleverna kan få sitta på olika platser i hemarenan, beroende på arbetsuppgift förstås. Vill de jobba själva så kan de göra det, vill de jobba i smågrupper så kan det också gå bra. Ibland kan flera elever sitta och jobba med olika ämnen tillsammans i ett grupprum. Det kan se ut som att de sitter och slamsar, men egentligen har de en livlig diskussion och försöker hjälpa varandra. Då får jag gåshud. Något sådant hade inte gått i ett traditionellt klassrum, säger lärararen Lotta Moberg och tillägger:
– Lektioner kan också vara ämnesövergripande. Säg att eleverna ska lära sig om allemansrätten och lag och rätt, och sedan hålla en presentation om det. Då är det inget konstigt om det står NO/SO/Svenska på schemat.
Tanken är att eleverna själva ska lära sig vad som passar dem bäst genom att prova sig fram. Om de märker att de inte kan koncentrera sig i smågrupper så kan de välja att sitta ensamma på nästa lektion.
Ni ställer höga krav på att eleverna själva ska ta ansvar för sitt lärande. Är inte det svårt när det saknas strukturer?
– Jag håller inte med om att det saknas strukturer. Det är bara andra slags strukturer än i mer traditionella skolor. Inför varje lektion förklarar vi vad som ska göras, vem vi ska göra det med, vad som är syftet och vad eleverna ska göra när de är klara. Det är saker som kanske skulle vara självklara i ett mer traditionellt klassrum, men på sättet som vi jobbar måste det vara tydligt för alla, förklarar Nicklas Brorsson.
Vad finns det för pedagogiska vinningar med era arbetssätt?
– Man kan vända på det. Varför ska man egentligen samla 25-30 barn i ett enda klassrum? Det finns ju ingen garanti för att det skapar ordning och lärande.
Hur? Vad? Var? Inför varje lektion förklarar lärarna vad som förväntas av eleverna.
Norran får besöka årskurs 4, eller ”team 4” som det alltså kallas här. Teamet består av drygt 40 elever. Fyra lärare har gemensamt huvudansvar för undervisningen – och de berättar alla att de, efter att ha börjat jobba på Floraskolan, inte kan tänka sig någon bättre skola att arbeta på.
– Det är helt prestigelöst här, vi är så trygga med varandra och lär oss också av varandra, säger läraren Sofie Hedman.
– En pedagogisk vinning i att jobba i team är att vi delar på eleverna. Om jag inte kan nå ut till en elev så kanske någon av mina kollegor kan göra det. Samtidigt är det en utmaning. Som pedagog måste man vara mottaglig och mogen för nya idéer, resonerar Lotta Moberg.
Skolans pedagogik baseras bland annat på forskning som visar att elever och personal mår bra av en trygg läromiljö och att ett framgångsrikt skolsystem genomsyras av samarbetsanda och entreprenöriellt lärande. Nicklas Brorsson berättar att skolans arkitektur ger goda förutsättningar för det.
Floraskolan är den första helt nybyggda skolan i Skellefteå på över trettio år.
– Skolbyggnader har sett likadana ut sedan 1800-talet. På den tiden förbereddes eleverna på ett arbetsliv i fabriken. I dag ser det helt annorlunda ut eftersom framtidens arbetsmarknad inte är uppfunnen än. Då måste vi också anpassa undervisningen, resonerar han.
Lilly Wahlberg, Elvira Andersson, Elmer Marklund och Levis Berglund går i team 4 på Floraskolan. De tycker att de nya lokalerna är fräscha och trevliga.
– Det är så kul att ha en egen arena och inte bara ett klassrum. Det är jättebra att man kan sätta sig i olika rum och så, säger Elvira Andersson.
Elmer Marklund håller med:
– Det känns som att man får mycket mer utrymme här. När jag gick på Moröskolan var det mycket tråkigare. Då satt vi alltid i klassrummet.
WEBBEN
Se när Elvira ger Norran en guidad tur i hemarenan på norran.se!
Utanför hemarenorna ligger projektarenor som används av flera årskurser. Arenan ”forskaren” består av labbsalar och i ”kommunikatören” är det musikundervisning. I varje arena finns också ett utrymme med en trappstegsformad avsats som kallas för ”gradäng”. Här kan läraren ha genomgång med eleverna vid lektionens start.
Så här ser en typisk gradäng ut. De används bland annat för genomgångar innan lektionerna.
Finns det något som ni gillar mindre med Floraskolan?
– Det är ju fräscht och så, men Moröskolan var mindre och lite mysigare. Här är det så stort och det går så många elever, säger Lilly Westerlund.
– Ja, och niorna kan vara lite retiga. Men man träffar dem nästan aldrig, konstaterar Levis Berglund.
När Floraskolan öppnade i fjol var arbetssätten och pedagogiken ny för alla lärare. Nu har det gått ett år och man har börjat komma in i rutinerna, resonerar Nicklas Brorsson.
– Man kan se det som en fotbollsmatch. När vi flyttade in var det halvlek för då hade vi hållit på i flera år med att planera och bygga skolan. Om ytterligare tre år är matchen färdigspelad. Då hoppas vi att vi kan se hur pedagogiken har fått fäste på alla ställen i skolan. Att det råder trygghet och studiero, entreprenöriellt lärande, kollegialt lärande och ett formativt förhållningssätt.
– Man måste komma ihåg att skolutveckling tar tid. Men redan i dag har vi evidens för att vi når resultat som är bättre än tidigare.