Anpassningar vid de två rondellerna på Skråmträskvägen började på onsdagen och görs av Skellefteå kommun.
Vägbanorna breddas genom att det läggs ut grus och det görs vid de södra anslutningarna.
När fordonen kommer från E4 ska det alltså köra mot körriktningen. Trafiken kommer då att styras upp och dirigeras av följebilarna.
Transporterna ska ske på nätterna, och börjar den 31 maj eller senare. Då har den första av flera båtar anlöpt Piteå hamn, där delarna lastats av. De ska sedan köras successivt till Blåbergsliden utanför Ljusvattnet.
Körningarna pågår ända till september och då har man fått fram delar till 26 vindkraftverk. De ska bli 199,5 meter höga.
Det väntar en del flaskhalsar längs vägen. Åke Nyhlén, projektansvarig på Holmen, säger att färden längs E4 inte ska ge några direkta problem. I rondellen E4/Skråmträskvägen måste det tas bort någon skylt.
Men sedan kommer de två rondellerna längs Skråmträskvägen som redan när de byggdes var kritiserade för att de var snäva. Men kommunen svarade att de var enligt standard och att det var tillåtet att gena över dem.
När ekipagen tagit sig genom stan väntar sedan en 90 graders sväng åt vänster i Skråmträsk och en åt höger i Järvtjärn. I Ljusvattnet väntar en Y-korsning.
– På alla de ställena har vi gjort utfyllnader, och det gjordes redan i höstas, säger Åke Nyhlén.
Han säger att lasten inte blir anmärkningsvärt bred. De ska gå bra att möta fordonen om man är ute och kör nattetid längs vägarna till Ljusvattnet.
Men längden blir alltså exceptionell; de längsta delarna, vingarna, ger ekipage på 75 meter.
– Man styr även med hjulen bak på släpet, det gör att fordonet trots sin längd är relativt smidigt. När trailern går tom tillbaka till Piteå så skjuter man ihop den till en totallängd på cirka 25 meter.
Totalt krävs 200 körningar innan alla delar har kommit på plats.
Delarna till vindkraftverken görs i flera länder, bland annat Tyskland och Indien. Men främst kommer leveranserna från en fabrik i Polen.
– Vi ska lägga information på vår hemsida när körningarna börjar, med detaljerade tidplaner, eftersom det kan påverka befolkningen vid vägarna.
– Än så länge har vi främst haft kontakt med markägare, eftersom vi måste ha tillstånd från dem för att fylla ut mark, säger Åke Nyhlén.