Röda korset är mest i behov av ekonomiska bidrag. Varenda krona räknas.
Efter Rysslands invasion av Ukraina har Röda Korset märkt av ett ökat engagemang från Skellefteborna. Många har frågor och känner ett behov av att hjälpa till.
– I kriser sluter människor upp och det bildas ett enormt engagemang, säger Alexandra Sundberg, verksamhetschef för Röda Korsets Skelleftekontor.
Under helgen har organisationen närvarat ute på stan för att samla in pengar och prata med allmänheten om det som har hänt. Alexandra berättar att många är chockade över händelseutvecklingen och att det har gått så fort.
– Även om signalerna om en invasion fanns där, så är det svårt att ta in.
Hon menar att vi fysiskt befinner oss ganska nära Ukraina och att vi nu har ett helt annat säkerhetspolitiskt läge än för några veckor sedan.
– Det är ju helt rimligt att folk känner en oro, säger hon.
Hur kan Skellefteborna hjälpa till?
– Röda Korset är mest i behov av pengar från insamlingar i bössor eller via swish. Den här veckan kommer dessutom varenda krona från vår egen second hand och café att gå till krisen i Ukraina.
Det behöver inte nödvändigtvis handla om stora belopp, menar Alexandra.
– Bara en krona kan vara till en hjälp. Har man inte pengar så tar vi gärna emot saker som kan säljas i second hand-shoppen, allt från böcker och kläder till husgeråd. Hela och rena prylar.
Röda Korset har också ett café där man kan fika.
Pengarna som de samlar in går till lokala volontärer i närområdet som hjälper till med det som behövs mest just nu, till exempel vatten och mat. Röda Korset ordnar också övernattningsplatser i gymnastiksalar och på tågstationer, liksom psykosocialt stöd.
Kan man bli volontär här i Skellefteå?
– Ja, man kan hjälpa till i affären och i vårt fik. Vi kan inte ha hur många volontärer som helst, det finns en begränsad kapacitet, men vi tar gärna emot ekonomiska bidrag.
Förutom insamlingen så höjer organisationen sin beredskap inför ett eventuellt flyktingmottagande.
– Vi måste stå beredda om situationen förvärras. Vi har god erfarenhet sedan flyktingströmmen 2015, då vi såg till att mottagandet fungerade när människor kom hit.
Alexandra Sundberg är lika förtvivlad som alla andra över det som hänt, men känner ändå att jobbet hjälper henne att kanalisera känslorna.
– Jag ser ju via jobbet hur människor sluter upp. Det är också skönt att kunna hjälpa till – och att underlätta för andra att göra samma sak.