– Jag kan inte föregå utredningen, men visar den att något behöver förändras så gör vi det, säger hon.
Konsekvensanalyser – inför förändringen – visar på stora risker. Måste man invänta tillbud innan man agerar?
– Från politiskt håll måste vi kunna lita på verksamheten och de chefer som säger att det ska gå. Vi har också haft perioder under försommaren då vi haft låg beläggning på ambulanser.
Ambulanspersonal tycker inte att politikerna förstår, när ni beskriver det som en förstärkning?
– Det är ingen neddragning, det är en förflyttning, man har förstärkt. Vi ska ha en säker vård i hela länet. Men det är inte upphängt enbart på ambulanser. Vi har andra delar, som IVPA och ambulanshelikopter.
Ambulanspersonalen ser det som problematiskt att orterna i högre utsträckning täcker upp för varandra.
– Vi har de ambulanser vi har, vi har inga fler. De har alltid täckt upp för varandra.
Antal är väl en resursfråga?
– Ja, men vi dras också med stora underskott. Pengarna saknas. Det viktiga för mig som politiker är att vi har tillgång till ambulanser, inte varifrån de kommer.
Men om den är långt bort kan det ju vara ett problem – exempelvis när räddningstjänsten fick skjutsa?
– Ja, det är också en lösning och i glesbygd är det inte ovanligt. Vi kommer aldrig att ha så många ambulanser att vi har inställningstider på fem minuter, då det rör sig om ett glesbygdslän, säger Anna-Lena Danielsson.