Oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) om gymnasienämndens beslut: ”Vi kan fundera vilka prioriteringar vi ska göra.”
För att asylsökande ungdomar, ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och papperslösa ska ha rätt till gymnasieutbildning måste den ha påbörjats innan de har fyllt 18 år.
– Det kom en skärpning kring det här och sedan en ny lagstiftning: Om de inte påbörjat gymnasieutbildningen inom vissa tidsperspektiv så får de inte stanna i Sverige, berättade Bertil Almgren (S), ordförande i gymnasienämnden, i början av mars.
Då beslutade en enig nämnd att asylsökande ungdomar i kommunen, som är över 18 år, fortfarande ska kunna studera på gymnasiet. Beslutet gäller för läsåret 2018/2019.
Asylsökande får chans till utbildningAndreas Löwenhöök (M) ifrågasatte beslutet under tisdagens kommunfullmäktige.
– Vi kan fundera vilka prioriteringar vi ska göra. Det är ändå en ekonomisk resurs vi pratar om.
Under vårterminen är det nio ungdomar i kommunen som berörs. Bertil Almgren ställde antalet i förhållande till verksamhetens storlek.
– Att placera ut nio ungdomar i en organisation med 2 300 elever, det blir inte mycket pengar.
Bertil Almgren (S), ordförande i gymnasienämnden, trycker på vikten av utbildning för asylsökande ungdomars integration i samhället.
Tidigare under sammanträdet, när årsredovisningen presenterades, framgick det att utlandsfödda inte har lika hög sysselsättningsgrad som andra i kommunen. Det poängterade också Jan-Erik Engman (MP) när han klev upp i talarstolen.
– Man kan fråga sig om det skulle bli bättre om man försöker stoppa asylsökande från att få en utbildning. Knappast, säger han.
– Jag kan ha stor sympati för att vi ska ha tidiga insatser för asylsökande, snabbspår och sådana saker, men vi vet inte om den här gruppen kommer att få stanna kvar, säger Andreas Löwenhöök.
Som en personlig reflektion uppmanade Bertil Almgren till öppna hjärtan.
– Om vi inte erbjuder dem utbildning så har vi nio ungdomar som blir ställda utanför samhället.