Räddningstjänsten ska klara av följderna av ett krig med kärnvapen, kemiska stridsmedel, raserade hus och mycket annat.
Ett omfattande arbete för att rusta inför höjd beredskap och krig ligger nu i startgroparna för Sveriges räddningstjänster.
Räddningstjänsten styrs av en lag som innebär att de ska klara av följderna av ett krig med bland annat kärnvapen, kemiska stridsmedel och raserade hus.
– Under en tid med ett stabilare säkerhetspolitiskt läge i världen har räddningstjänsten prioriterat andra delar i sitt uppdrag. Nu när det gått mot ett betydligt sämre läge i vårt närområde måste de här delarna prioriteras, säger Mattias Hagelin, räddningschef.
Han säger att flera områden behöver rustas upp – kunskaps-, kompetens- och resursmässigt.
– Det innebär en jättestor omställning för oss. På 90-talet ingick det i grundutbildningen, men den befintliga personalen måste höja och bredda kompetensområdet. Vi måste också tillföra resurser.
Personella resurser ska förstärkas genom civilpliktig personal, men det behövs även fler materiella resurser. Vid en samhällsstörning, kris eller krig behöver det även finnas lager med material och bränsle.
– Vi måste säkerställa en drift av vår ordinarie verksamhet vid störda förhållanden. Till exempel elbortfall, störningar i drivmedelsförsörjning, personalbortfall och så vidare. Det pågår ett arbete kring hur vi säkerställer det.
Varför börjar man rusta just nu?
– Det här är ett stort jobb som tar lång tid. Fram till för cirka ett år sedan har det pågått en hel del nationella utredningar. Arbetet har inte stått stilla, men det har pågått på en annan nivå.
Flera områden berörs av upprustningen; kunskaps-, kompetens- och resursmässiga områden.
Hur har ni jobbat med det förberedande arbetet?
– Mycket har handlat om att på olika sätt stärka vår förmåga att hantera krissituationer. Pandemin gav oss ett bra övningstillfälle för hur vi hanterar att personal är borta. Det har varit en hel del planering.
Umeå är utsedd till värdkommun för räddningstjänsterna i Västerbottens län. De ska tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samordna arbetet med civilplikt och räddningstjänst under höjd beredskap.
Sedan en tid tillbaka har olika verksamheter förberett sig på krissituationer även på andra sätt:
Länsstyrelsen Västerbotten har tillsammans med Försvarsmakten Norra militärregionen under hösten och våren genomfört totalförsvarsövningen Vilde Västerbotten. Där har 281 personer från länets kommuner och myndigheter övat på ledning och prioritering under höjd beredskap.