Fredrik Stenberg (S) ordförande i för- och grundskolenämnden.
Norrans granskning har kunnat konstatera att det råder en ojämn resursfördelning mellan Skellefteå kommuns grundskolor. Moderaternas oppositionsråd Andreas Löwenhöök bekräftar att man noterat slitningar mellan grundskolorna.
– Det är fortfarande många elever som inte når upp till kunskapskraven. Även om det totala meritvärdet varierar, tycker vi fortfarande att eleverna generellt inte ges förutsättningar att klara resultaten. Det är jätteolyckligt, säger Andreas Löwenhöök.
Hur ska man då kompensera för de socioekonomiska skillnaderna som finns mellan Skellefteå kommuns grundskolor?
– Vi tyckte att det skulle vara en bra idé att ha någon typ av bonus för de lärare som ser till att man ökar kompetensen ute på landsbygden. Men det sa personalnämnden nej till.
Andreas Löwenhöök anser att Skellefteå kommun står i historisk skuld till de kommunala grundskolorna. Han säger att den politiska majoriteten inte levt upp till vad man borde för att tillmötesgå det kompensatoriska behovet.
– Man har helt enkelt prioriterat ner skolan till förmån för annat. Och det tycker vi är väldigt olyckligt.
Budgetramen på 162 miljoner kronor till år 2024 är historiskt stor för Skellefteås grundskolor. Men fortfarande fattas 15 miljoner kronor av de 177 miljoner kronor som grundskolan äskat. Alliansen i Skellefteå hade velat ge grundskolan ytterligare 10 miljoner kronor.
Fredrik Stenberg (S), ordförande i för- och grundskolenämnden, anser att den senaste resultatrapporten varit tydlig: Skellefteås grundskola klarar inte av att kompensera för barns olika uppväxtvillkor i praktiken. Han konstaterar att kommunen måste bli bättre på att rikta resurserna i skolorna efter behov.
– Det är en väldigt svår utmaning. Det enklaste vore om vi bara fick mycket mer resurser både i form av pengar och personal, men så ser inte verkligheten ut.
Vad finns det för brister med resursfördelningen i grundskolan?
– Det är en avgörande faktor att ha utbildade lärare. På enheter där vi har sämst förutsättningar har vi också minst antal utbildade lärare.
– På pappret så skulle man kunna fördela om, men då är risken att tappa lärarresurserna helt istället. Vi vill ju att våra medarbetare ska vilja vara där de är.
Hur ser ni på sambandet mellan att mindre skolor i områden med socioekonomiska utmaningar också är de skolor som har en lägre andel behöriga lärare?
– Vi har haft stort stöd för att ha många skolenheter öppna i vår kommun, och det är klart att det är utmanande i tider när vi växer. Samtidigt är det också en utmaning att behålla alla de duktiga lärare som vi har anställda.
Alliansen föreslog 10 miljoner mer till skolan, samt bonus för lärare ute i glesbygdsskolorna. Hur resonerar ni kring det?
– Min helhetsbedömning av Alliansens förslag är att det är ohållbart. I budgeten för 2024 har För- och grundskolenämnden bättre fördelat sina resurser till skolorna i ytterområdena av kommunen. Förslagen som Alliansen lovar ser jag därför ingen som helst genomförbarhet av eftersom deras pengar, sett till vad de lovar, sedan länge är slut, säger Fredrik Stenberg.
I en debattartikel som tidigare publicerats på Norran skrev kommunalråden Lorents Burman (S) och Evelina Fahlesson (S), att majoritetspartierna i Skellefteå kommun valt att skriva av de 90 miljoner kronor som för- och grundskolenämnden beräknats gå med underskott tills nästa år. Lorents Burman är positivt inställd till att man kommer stabilisera ekonomin.
Lorents Burman (S), kommunalråd, är positivt inställd till att man kommer klara upp skolans ekonomi.
– Om det är så att skolan blir tvungen att spara inför nästa år så kommer vi stå inför extrema utmaningar. Skulle man prata om mindre enheter så räcker det inte ens till med fingrar på två händer så många vi skulle behöva stänga.
Hur ställer ni er till det när den senaste prognosen efterfrågar att skolan behöver rekrytera flera hundra tjänster årligen?
– Vi måste ha råd att finansiera ett ökat elevunderlag, och då blir det jättetokigt om vi ska behöva varsla folk. Vår avsikt är att det inte ska bli så. Det är av ökad prioritet när vi nu fått mer pengar till budgeten nästa år att lägga mer resurser på skolan för att inte hamna i ett besparingsläge, säger Lorents Burman.