Det var under en inspektion i september i fjol som gränspolisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket slog till mot Dollarstore-bygget i Skellefteå. Den byggarbetsplats Norran tidigare rapporterat om efter bristande taksäkerhet, då byggarbete skett utan fallsele.
Vid polisens inspektion i september visade det sig att flera arbetare saknade arbetstillstånd. Några saknade även rätt att vistas i landet och beslut om avvisning togs. Den pågående polisutredningen rör brott mot utlänningslagen. Ett brott med fängelse på straffskalan. (Se fakta)
Det är Hristov Bygg som står för byggandet ifråga. Personalen har bolaget hyrt in från ett bemanningsföretag. När polis gjorde ett andra besök vid bygget, i november, anlitades samma bemanningsföretag. Men då var arbetarna asylsökande. Det berättar Elin Lundmark vid gränspolisen. Hon leder förundersökningen.
– Det var inte samma personer som befann sig på arbetsplatsen då. Besöken medförde denna gång inga åtgärder, säger hon.
Som asylsökande kan du ha rätt att arbeta utan arbetstillstånd, enligt en undantagsregel som finns. Undantaget kallas AT-UND och gäller medan asylansökan prövas. Vid ett avslag upphör det.
Byggarbetarna uppges även vara asylsökande då Norran i mars talar med byggledaren på plats. De har enligt honom sökt skydd på grund av oroligheter i Ukraina. Den bilden känner dock inte hans chef, vd Ninort Chamoun, igen när Norran ringer och frågar.
Jag undrar om arbetarna har asylskäl, alltså söker skydd i Sverige?
– Om du skulle åka till Ukraina och börja jobba, söker du skydd då?, säger han.
Senare i samma intervju blir han dock mindre säker på huruvida de är asylsökande eller inte: ”Det där är något mellan dem och Migrationsverket”, säger han.
Om situationen med arbetarna som saknade arbetstillstånd säger Ninort Chamoun att tillstånden precis hade gått ut ”för tre dagar sedan”, och att arbetsgivaren arbetade på nya.
Byggarbetarna ifråga var anställda av bemanningsföretaget SV Akustik, ett bolag med säte i Stockholm som kontrolleras av en man från Ukraina.
Är det bemanningsföretaget som ses som arbetsgivare, och alltså utreds?
– Det är en lite klurig fråga, men generellt sett är den brottsmisstänkta den som anställt personerna, säger Elin Lundmark, gränspolisen.
Betyder det att även den som hyr in personal kan vara misstänkt för brott?
– Eftersom det här är en pågående förundersökning kan jag inte gå in på detaljer. Men omständigheterna kan påverka hur vi gör bedömningar om vem som är arbetsgivare, det kan vara lite olika, säger hon.
Det har tidigare rapporterats i media om missbruk av asylsystemet i syftet att förmedla jobb. Ekot avslöjade exempelvis i slutet av förra året att en ukrainsk jobbagentur förmedlat arbetskraft till Sverige genom att förse sina klienter med en asylberättelse, skjutsa dem till Migrationsverket, och uppmana dem att söka asyl. Men chansen att få uppehållstillstånd som asylsökande från Ukraina är liten, mindre än en procent. Förra året behandlade Migrationsverket 575 ansökningar från Ukraina. Fem beviljades uppehållstillstånd.
Om ett företag har många eller endast asylsökande personal, kan man misstänka ett missbruk av asylsystemet då?
– Det är väl absolut en relevant fråga att ställa sig, då det är ett tillvägagångssätt som kan missbrukas, säger Elin Lundmark.
Fackförbundet Byggnads har tidigare berättat att både kollektivavtal och medlemmar saknas på Dollarstore-byggarbetsplatsen. Att personalen nu även är asylsökande medför ytterligare problem, och försvårar insynen i vilka villkor som råder där. Det berättar Mikael Pettersson, ombudsman vid Byggnads i Skellefteå.
– Om de hade sökt arbetstillstånd för de här personerna, då hade vi haft bättre insyn. Men det skulle vara rätt svårt för dem att få, eftersom de då måste visa att det inte går att få tag på kompetensen från ett EU-land. Men då skulle de egentligen ha kontaktat oss för att vi ska kunna säkerställa att arbetarna får en skälig lön och att avtalsmässiga förhållanden gäller. Det behöver de inte göra när det rör sig om asylsökande, säger han.
Ninort Chamoun, vd för Hristov Bygg, hävdar dock i en tidigare intervju med Norran att Byggnads har fått se allt, exempelvis lönespecifikationer och anställningsavtal.
Mikael Pettersson, Byggnads, får kommentera.
– Nej, det enda de gjort är att avvisa oss från arbetsplatsen. Vi har inte fått ta del av någonting. Jag tror inte ens att det finns några anställningsavtal, och finns det så står där nog inget de vill visa upp, säger han.
Norran tittar närmare på SV Akustik, som hyrt ut arbetarna till Hristov. De ser inte ut att ha någon personal. Det senaste bokslutet är från år 2019 och de har inte betalat skatt på fem år. Företrädare för företaget visar sig svåra att få tag på. Norran söker bland annat via nummer som går till personer skrivna på företagets adress, som ser ut som ett vanligt bostadshus, dock helt utan framgång.
Byggherren som anlitat Hristov Bygg är Nalyd Fastigheter AB. Där är Marcus Taberman fastighetsutvecklare. Han känner inte igen företagsnamnet Hristov när Norran ringer.
– Det bolag vi anlitat hette Prodala Totalentreprenad, i dag heter de Konturo, säger han.
Flera nyliga namnbyten visar sig delvis förklara förvirringen. Prodala Totalentreprenad, idag Konturo, ingår i samma koncern som Hristov Bygg, tidigare Prodala AB. Moderbolaget heter Juddo AB. Det kontrolleras till hundra procent av Ninort Chamoun, tillika vd för Hristov Bygg.
Ninort Chamoun ger en aningen kryptisk förklaring till att Prodala AB blev Hristov Bygg.
– De klarade inte av det. Då klev vi in, säger han.
Du arbetade ju redan där, på Prodala AB, du var ju vd?
– Vd och vd, det vet jag inte … säger han.
Intervjuerna med både Ninort Chamoun och Marcus Taberman sker i samband med Norrans artiklar i mitten av mars. Ingen av dem vill i dag medverka i intervjuer. Marcus Taberman säger inledningsvis att han ska hjälpa Norran att få svar. Han skriver i sms: ”Jag förväntar mig att han (Ninort Chamoun) svarar dig”. Inför denna artikel söker Norran på nytt Marcus Taberman. Han sitter då på en dålig uppkoppling, men säger att han ska ringa tillbaka. Det gör han dock inte.