En 38-årig Roger Moore, pre James Bond, på besök på Skellefteå flygplats, 1966.
Det låg som i tiden. Stockholm-Bromma hade öppnat 1936, men 1960 öppnades Stockholm-Arlanda även om invigningen inte skedde förrän 1962.
Svensk inrikesflyg lyfte bokstavligen vid den tiden eftersom civila flygplatser öppnades i Kiruna, Umeå, Örnsköldsvik och Jönköping, utöver Skellefteå under tidigt 1960-tal.
Faktum är att det första planet landade den 12 december på Skellefteå flygplats, det vill säga fyra dagar före invigningen.
Redan fyra år efter invigningen satte Skellefteå flygplats sannolikt sitt besöksrekord för ett tillfälle.
Och det hade egentligen inget med flyg att göra.
Roger Moore var nämligen dragplåster till Motortävlingen Midnattssolsloppet och 15 000 människor hade samlats på flygplatsen.
Det var sju år innan Moore gjorde sin första roll som James Bond så han var då känd som Simon Templar i Helgonet och Brett Sinclair i Snobbar som jobbar. Roger Moore ville tydligen inte sjunga, men berättade historier.
1967 dök Henry Darrow, Manolito i High Chaparall, upp som motsvarande attraktion.
Under 60-talet var det i huvudsak tidningar, post och annat gods som flögs med planen. Passagerartrafiken hade inte kommit i gång på allvar.
Under 1980-talet kom flyget att bli allt folkligare. Jan Carlzon tog över SAS och rev pyramiderna. Han konstaterade att ”SAS flyger inte flygplan. Bolaget flyger kunder, annars blir det inga affärer.” – och det mantrat blev viktigt.
I slutet av maj 2019 togs det första spadtaget för den förlängda rullbanan på Skellefteå Airport.
Under bara några år i mitten av 1980-talet fördubblades antalet passagerare på Skellefteå Airport. Det var inledningen av de första rekordåren. 1989 hade Skellefteflyget hela 325 000 resenärer och dåvarande flygplatschefen Börje Rosenberg såg inget tak för utvecklingen.
Det här seklet har det mesta på Skellefteå Airport helt naturligt kommit att kretsa kring Robert Lindberg som den 1 september 2001 började som flygplatschef.
Tunga dagar för flygplatschef Robert Lindberg var det då pandemin slog till.
På sin hemsida på Facebook sammanfattade han den 1 september i år kort starten – och tiden som gått därefter:
”Jag jobbade i 10 dagar innan världen och branschen radikalt förändrades. Därefter har allt gått i ett rasande tempo och både flygplatsen och världen utanför fortsätter att utvecklas och förändras. På Skellefteå Airport har det hänt en hel del, nya flygbolag, nya flyglinjer, förlängd rullbana (två gånger), världens första flygledartorn i trä, en av världens första fossilfria flygplatser, en pandemi och nu en utveckling av fossilfria resor med bioflygbränsle, vätgasflyg och elflyg.”
Lågprisbilaget Ryanair har tidigare flugit på Girona och London från Skellefteå. Nyligen gick första flighten till Stockholm.
Det finns saker som är värda lyfta fram under åren som gått under 2000-talet:
2017 blev ett rekordår. Då Norwegian började flyga på Skellefteå den 26 mars 2017 var det 2456 dagar eller närmare sju år sedan den reguljära Stockholmslinjen var konkurrensutsatt. Sedan 2010, då flygplatsen blev kommunal, kan charterpassagerarna som flyger direkt från Skellefteå parkera gratis. För detta har det funnits en speciell yta om 450 parkeringar. Den 1 juni 2017, lanserade flygplatsen sina fria p-platser för alla, totalt 1 100 stycken. Det året flög 421 920 passagerare på Skellefteå.
Från den 1 juni 2020, då bilden togs, gällde kravet på munskydd på flyget på grund av pandemin.
Den 12 september 2019 började användningen av rullbanan som då förlängts till med 420 meter till 2520 meter, vilket öppnade för interkontinentala flyg. Den 17 januari 2020 lyfte det fösta flyget, TUI:s Boeing 787, Dreamliner, från Skellefteå Airport med destinationen Krabi, Thailand.