Ny cykelplan är högaktuell i Skellefteå

En ny cykelplan är högaktuell i Skellefteå men det är oklart hur den kommer att se ut och när den kommer. "Nu är det ett jättebra läge för oss att titta på det här med nya ögon nu när det ska hända så mycket", förklarar Elin Blom, trafikingenjör vid Skellefteå kommun.

Här på kartan syns vilka delar av cykelnätet i centrala Skellefteå som kommer att byggas mellan 2023 och 2026. Källa: Skellefteå kommun.

Här på kartan syns vilka delar av cykelnätet i centrala Skellefteå som kommer att byggas mellan 2023 och 2026. Källa: Skellefteå kommun.

Foto: Grafik: Melker Westerberg

Skellefteå2023-05-31 21:00

För drygt tio år sedan godkändes förra cykelplanen. Den hade ett övergripande perspektiv på 20 år. Nu har samhällsbyggnadsnämnden bett kommunfullmäktige om ett uppdrag att ta fram en ny cykelplan.

– Vi vill börja om från början. Men inga beslut är tagna, berättar trafikingenjören Elin Blom och fortsätter:

– Vi vet ju alla att det händer mycket och det pågår väldigt mycket planering för samhällena, tätorterna och Skelleftedalen. Därför kändes det aktuellt att ta ett helt nytt grepp och göra en ny plan. Det har också skett vissa förändringar i trafikförordningen som gjorde att det kändes aktuellt att börja om från början.

Kommunen arbetar ganska hårt med att utveckla och förbättra förutsättningarna för cyklisterna och de oskyddade trafikanterna är prioriterade. Under de senaste tio åren har det varit en ganska stadigt arbete med att bygga ihop cykelnätet med fokus på skolvägar. Lejonströmskolan har till exempel blivit en grundskola och Floraskolan har byggts, vilket har lett till åtgärder. Bland annat har de gjort en hel del trafiksäkerhetsåtgärder vid korsningspunkter.

undefined
Trafikingenjören Elin Blom ser fram emot en eventuell ny cykelplan för Skellefteå. "Nu är det ett jättebra läge för oss att titta på det här med nya ögon nu när det ska hända så mycket", förklarar hon.

– Det är ganska vanligt med gupp för att få en hastighetsdämpning på biltrafiken. Vi har byggt en tunnel vid Floraskolan. Det är också en trafiksäkerhetsåtgärd. Ibland kan det vara mindre saker, exempelvis belysningsåtgärder eller att man gör vissa justeringar i korsningar så att det blir trängre, vilket gör att hastigheten blir lägre för biltrafiken, förklarar Elin Blom.

Vad har man för vision i kommunen när det gäller cykling?

– Att det ska vara väldigt enkelt och smidigt, kännas tryggt och säkert oavsett om man bor i Skelleftedalen eller i kommunens tätorter eller samhällen, säger hon och fortsätter:

– Vi har jobbat väldigt hårt under de senaste åren med att bygga ihop cykelnätet för att det ska finnas en kontinuitet. Och där har vi kommit ganska långt.

Om vi tar Kanalgatan som exempel, där finns det korta cykelstumpar. Hur ser det ut på andra ställen i kommunen, finns det liknande?

 – De finns överallt. Mycket av lokalnätet är korta stumpar mellan kvartersområden. 

Vad är det som gör att man satsar just nu, förutom att Skellefteå växer?

– Det handlar framför allt om folkhälsa och klimatmål.

undefined
Cyklingen och resandet i Skellefteå kommun håller på att ses över.

På Storgatan i Skellefteå håller det på att byggas om vid stadshuset. Där kommer kommunen att göra gångbanan bredare, ta bort parkeringsfickan och flytta ut kantstödet så att man håller samma linjeföring som längre österut och västerut.

– Det kommer inte att bli någon sommargata nu när vi har byggt om.

På Kanalgatan i Skellefteå finns det små cykelstumpar som bara slutar tvärt. Där finns det också en framtidsvision.

– Ambitionen är att cykelbanan längs med Kanalgatan ska förlängas från Balderskolan ut till E4 så att det blir en sammanhängande cykelbana, förklarar trafikingenjören Elin Blom vid Skellefteå kommun.

undefined
Det finns en uppåtgående trend när det gäller cyklingen.

Vid Lantmannagatan på Sunnanå ligger en av de nyaste cykelbanorna som gjordes under 2022.

– Den ska färdigställas med en passage över Falkträskvägen under 2023. 

Majoriteten av de kommunala åtgärderna som föreslogs i den gällande cykelplanen är genomförda. Däremot finns det vissa sträckor inom den statliga väghållningen som inte är genomförda. För att Trafikverket ska bygga ut cykelbana längs med statlig väg krävs att de får finansiering via Länstransportplanen, som Region Västerbotten fattar beslut om. Kommunen är remissinstans och ger sin syn på vilka sträckor som ska prioriteras för utbyggnad av gång- och cykelbana.   

– Vi kan inte bara sätta spaden i jorden och gräva utan vi kan bara påtala behovet och hoppas att region Västerbotten håller med.

Nu senast fick de in medel för en etapp för utbyggnad av Myckle-Medle, ett behov som de påtalat under lång tid. Andra gång- och cykelvägar som är byggda med medel av Länstransportplanen är sträckorna Burträsk-Åbyn och Anderstorp-Stackgrönnan.

– Vi brukar leverera åtta-tio sträckor varje gång de ber om det. Vi kan få igenom en om vi har tur. Ofta är det återkommande sträckor. Det är svårare att bygga ut cykelvägnätet på landsbygden när vi inte är väghållare.

undefined
De tittar också på den nya större floran av de som ska färdas efter cykelbanorna.

De tittar också på den nya större floran av de som ska färdas efter cykelbanorna. Det handlar bland annat om elskotrar, lådcyklar, och elsparkcyklar.

– Vi ser också mer elcyklar, vilket gör att vi måste se hur vi kan utforma för nya hastigheter.

De gör också stickprovsmätningar. Vissa mätningar görs varje år, andra vartannat eller vart tredje år. Och en del vid behov.

Lars Hedqvist, planeringschef vid Skellefteå kommun berättar att det är väldigt oklart hur det blir med den nya cykelplanen.

– Den är väldigt omdiskuterad. Vi gjorde en plan tidigare som aldrig fastställdes och vi har jobbat med ett nytt underlag. Idén är att få ihop den med övriga saker, både kollektivtrafiken och andra sätt att resa, förklarar han och fortsätter:

– Vi är inte framme vid att fastställa något. Det enkla vore att få in den så att det sitter ihop i ett system. Det är sällan någon bara åker cykel. Alla reser på olika sätt. Just nu jobbar vi med mobilitet som begrepp. Vi behöver se till att vi har bra ställen där man kan byta olika ressätt. Vi har anställt en mobiltetsgeneral och tagit hjälp av Sveco för att höja vår egen kompetens.

undefined
Storgatan ska få tillbaka sin cykelbana som ska återställas. Sommargatan försvinner.

Frågan om en ny cykelplan var nyligen uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Nu ska den vidare till kommunstyrelsen för att sedan tas upp i kommunfullmäktige.

Det ska också göras en fördjupad översiktsplan över Skelleftedalen och Bureå, Kåge, Jörn och Boliden.

Fakta

Planerad utbyggnad inom Skelleftedalen 2021-2027

2023

Bergsbyn: Torsgatan, väg 372-Moröbackevägen 

Centrala stan: Södra Lasarettsvägen, Nygatan-Kanalgatan 

Norrböle: Fru Lovisas gata, Klockarbergsvägen-gatans slut 

Sörböle: Tjärnvägen, Brogatan-Travvägen 

Sörböle: Gamla Burträskvägen, Tjärnvägen-gatans slut 

2024 

Bergsbyn: Jonvägens förlängning 

Centrala stan: Karlgårdsbron, Strandgatan-Skråmträskvägen 

2025

Centrala stan: Parkbron 

Ursviken: Mekanvägen 

2026

Centrala stan: Stationsgatan, Parkbron-Kanalgatan 

Centrala stan: Bockholmsvägen, Forskargatan-Brogatan 

Utanför Skelleftedalen 2021-2027

2023

Boliden: Storgatan, Finnforsvägen-Bjurvägen 

Byske: Storgatan, Ringvägen-Dalbomsgatan 

Kåge: Jörnsvägen, Skolgatan-Storgatan 

2024

Lövånger: Näsåkersvägen, Kungsvägen-Skolvägen 

2025

Bureå: Norra Ågatan, Hemvägen-Filgatan 

Burträsk: Skolgatan, Elevgatan-Kamvägen 

Fotnot: Skelleftedalen sträcker sig från Medle i väst till Skelleftehamn i öst.

GC-banor i Skellefteå

I Skellefteå kommun finns det 247 870 meter (247,9 mil) gång- och cykelbana.

Skellefteå kommun är väghållare för 187 125 meter (187,1 mil)

Huvudnätet består av både gång- och cykelbana (GC-bana) och sträckor där cyklister färdas i blandtrafik.

Huvudnätet är 179 503 meter (179,5 mil) långt. 137 796 meter (137,8 mil) är GC-bana. Resten i blandtrafik.

Källa: Skellefteå kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!