Isa Paldanius är socionom och arbetar på rådgivningen Oden. Hon tycker att det är viktigt att hjälpa anhöriga att hitta ett sunt förhållningssätt till personen med beroendeproblematik.
Varje år söker sig ungefär 200 personer som har problem med missbruk till Oden för att få hjälp, och antalet anhöriga som söker hjälp är ännu fler. De senaste tolv åren har Oden haft anhöriggrupper.
– Där fokuserar vi på hur de anhöriga själva ska komma vidare. Ofta ringer anhöriga hit för att få råd om hur de ska hjälpa personen som är i missbruk, men vi vill att den anhöriga ska fokusera på sin egen livssituation om hur man ska komma vidare, berättar Lena Gyllenberg.
– Som anhörig till en person i missbruk är det omöjligt att inte själv påverkas, och det är vanligt att tappa bort sig själv i kampen med att få bukt med missbrukarens problem.
Anhöriga till en missbrukare riskerar även att hamna i ett medberoende. Tillståndet innebär att man anpassar sin personlighet och sitt beteende efter den som är beroende i hopp om att kunna hjälpa.
Vanliga symtom är att ha svårt att säga nej och sätta gränser. Medberoende personer har ofta även en negativ självbild och låg självkänsla.
– Vi hjälper de anhöriga att hitta ett sunt förhållningssätt till personen med beroendeproblem, säger Isa Paldanius, socionom på rådgivningen Oden.
När det gäller anhöriga som söker hjälp så är andelen kvinnor betydligt högre än män.
– Ungefär 76 procent av anhöriga som söker hjälp är kvinnor. Det kan man spekulera i vad det beror på, men det är vanligare att män i en parrelation med en kvinna som dricker lämnar kvinnan, medan om det motsatt är mannen som dricker så stannar kvinnan kvar och kämpar för att det ska bli bättre, säger Roger Marklund.
Socionomen Ann Degerman, på rådgivningen Oden, ser ett ökat antal personer som söker hjälp för sitt sexberoende.
Symtomen hos anhöriga ser liknande ut som hos personer i missbruk. Det är oro, sömnproblematik, och stress.
– Många anhöriga går in i väggen, de har vänt ut och in på sig själva i hopp om att hjälpa och är helt tömda på energi. De kan även vara osäkra på om det verkligen finns ett problem, missbrukaren brukar vara duktig på att ljuga och manipulera och lägga över skulden på den anhöriga, säger Lena Gyllenberg.
Att vara anhörig till en person med beroendeproblematik är ofta oförutsägbart.
– Om man frågar en anhörig vad de har för planer för helgen så brukar de aldrig kunna svara på det. Den anhöriga kan inte planera, utan måste hela tiden reagera och agera på det som händer just nu. Som anhörig vet man aldrig hur nästa dag kommer att se ut, säger Isa Paldanius.
Roger Marklund, socionom på rådgivningen Oden, menar att de allra flesta som söker hjälp för sitt spelberoende hos dem blir friska och slutar med spelandet.
Lena Gyllenberg berättar att föräldrar till barn med beroendeproblematik är extra utsatta.
– Det är biologiskt att vi ska ta hand om våra barn och det går inte att lämna sitt barn på samma sätt som man kan lämna sin partner. Det är tufft för en förälder att behöva se sitt barn falla om och om igen, menar hon.
Traditionsenligt så ökar alkoholkonsumtionen under sommaren. Allra mest frestande är alkoholen under ledigheten för den som redan har problem, eller ett begynnande missbruk. De allra flesta återgår till en mer återhållsam konsumtion när hösten träder in med jobb och förpliktelser medan andra har svårare att ställa om.
– Något som vi ser kring alkoholmissbrukare och deras anhöriga är att de anhöriga ofta söker hjälp före till exempel sommaren eller julen, då de vet att alkoholen kommer bli ett problem, medan missbrukaren själv ofta söker hjälp efter sommaren och julen då problemet har blivit ett faktum, säger Roger Marklund.
Sedan två år tillbaka ligger rådgivningen Oden på Köpmangatan 13 F, på innergården vid kafé Lilla Marie.
Till rådgivningen Oden kan alla invånare i Skellefteå och Norsjö kommuner komma kostnadsfritt och det krävs ingen remiss.
– För anhöriga är alkoholproblemen oftast ett bekymmer som man inte gärna vill prata om och det leder till att många blir väldigt ensamma med sin oro, säger Lena Gyllenberg.
Det är många fler män än kvinnor som söker hjälp för sitt missbruk. 70 procent av dem som söker är män, medan 30 procent är kvinnor.
– Så har det varit under många år och vi tror inte att beror på att det är fler män än kvinnor som har problem med missbruk, utan att det är mer skamfyllt för kvinnor att erkänna sina missbruksproblem och då blir steget till att söka hjälp svårare att ta. Vi tror att många kvinnor istället kan hamna fel i vården, att de söker hjälp på vårdcentralen för de symtom som missbruksproblemen medfört och får hjälp för att lindra dessa symtom istället, säger Roger Marklund.
Vanliga symtom på alkohol- och drogmissbruk är ångest, sömnproblem och depression. Lena Gyllenberg menar att det är viktigt att påpeka att vem som helst kan drabbas av alkoholproblem.
– Det är helt vanliga människor och missbruk och beroendeproblematiken är något som smyger sig på och eskalerar med tiden. De personer som söker för sina alkoholbekymmer är ofta i åldern 40-60 år. Då har oftast problemet funnits med under flera år, men det tar tid innan beroendeproblemen ger sig till känna och problemen blir synliga, säger hon.
På rådgivningen Oden har man inte sett någon effekt av coronapandemin än. Eftersom pandemin fortfarande pågår och folk ofta väntar med att söka hjälp till problemet vuxit sig större, så tror de att det eventuellt kommer att ske en ökning av personer som söker hjälp framöver.
– Det är många som jobbar hemma nu och då man blir isolerad och ensam kan alkoholen bli ett sällskap som dämpar ångesten och ensamheten, samtidigt som det inte finns någon som kan upptäcka att man dricker, menar Isa Paldanius.
Ekonomisk stress, isolering och oro för framtiden kan öka risken för att utveckla alkoholproblem.
På rådgivningen Oden ges behandling i form av lösningsinriktade samtal, där den som söker hjälp först får berätta hur deras livssituation ser ut i dag och sedan hur de skulle vilja att den såg ut. Sedan arbetar man stegvis för att nå målet.
– Vi satsar på att hjälpa människor tills att de känner att de hittat sina egna resurser, verktyg och strategier för att klara sig själva, säger Ann Degerman.
Samtalen på Oden kan ske enskilt, där man träffar en ur personalen, eller via team-samtal där man pratar med en ur personalen och resten av personalstyrkan sitter bakom en vägg och lyssnar på samtalet och kan ringa in för att exempelvis ställa frågor eller ge beröm. Väntetiden på att få hjälp är oftast kort.
– Som max kan den vara två till tre veckor, men vi vill ju ta chansen att erbjuda hjälp så fort någon söker, avslutar Ann Degerman.