Magdalena Johansson betonar att en viktig anledning till att hon blev kvar som läkare vid Skellefteå lasarett var möjligheten att forska. Och det vill hon fortsätta med.
Nästan en person per dag drabbas av blodproppar i benen eller lungorna i Västerbotten. Och det har blivit allt vanligare de senaste decennierna.
Skelleftebor i ny studie: Behandlingen minskar risken för hjärtinfarkt och cancer rejältFöljderna kan ofta bli stora besvär för patienterna och fler än en av fem dör första året efter diagnos. Samtidigt är sjukdomen inte lika känd som stroke och hjärtinfarkt. I en tredjedel av fallen saknas också förklaring till varför patienter har fått sjukdomen. Det ville specialistläkaren och forskaren Magdalena Johansson ändra på.
Läkemedel kan kontrollera sjukdomenFlera riskfaktorer
Hon mötte som läkare många patienter som drabbats av venös trombos, som det heter på läkarspråk.
– De frågade mig varför de drabbats. Ibland hade jag ett svar, ibland hade jag inget riktigt bra svar, säger hon.
Patienter med hjärtsvikt: Nästan var femte ställs ensamma inför döden – ”Skrämmande”Det är känt att cancer är en riskfaktor. En anledning kan vara inflammation som pågår i kroppen, dessutom kan tumörer skicka ut signalämnen som påverkar blodet. Personer med cancer ligger också mycket på sjukhus. Att just ligga och sitta väldigt stilla är en känd riskfaktor.
Det är den näst vanligaste dödsorsaken för personer med cancer.
Skador, benbrott och muskelbristningar, som gör att benen inte kan användas som vanligt, kan också öka risken. Det kan även operationer och olyckor göra. Men dessa orsaker kan enbart förklara två av tre fall av venös trombos.
Alkohol risk
Med hjälp av material från Västerbottens hälsoundersökningar har Magdalena Johansson kommit fram till flera intressanta slutsatser om venös trombos i sin forskning, som nu lett fram till en avhandling.
Bland annat visar den att alkoholintaget spelar roll. Män som dricker minst fem glas alkohol i veckan löper större risk. Hos kvinnor såg man däremot inget sådant samband.
Kraftig minskning av pulsåderbråck i Norsjö – ”en otrolig förändring”Vad kan det bero på?
– Vi vet inte säkert, men vi såg i studien att männen drack betydligt mer. Kvinnor drack också i större utsträckning vin medan männen även drack öl och sprit. Det är spekulation än så länge, men typen av alkohol kanske spelar roll.
Yrke spelar roll
Studien visar även att fysisk aktivitet har betydelse. Kvinnor som tränade på gym eller liknande minst en gång i veckan löpte mindre risk än kvinnor som inte tränade. Men det spelar även roll hur man rör sig på jobbet. De som var fysiskt aktiva hade också en fördel. Enligt Magdalena kan det handla om traditionella kvinnoyrken som undersköterska, förskollärare och lokalvårdare där man rör sig lågintensivt hela dagarna.
För män fanns inget sådant samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk för blodpropp.
– Återigen blir det spekulation, men det kan vara så att män tränar på ett annat sätt när de tränar, kanske lyfter mer skrot och att de har tyngre belastning på jobbet. Det är känt att muskelbristningar kan orsaka blodpropp.
Nya rekommendationer
Hon tycker det är en viktig lärdom av studien.
– Det är jätteviktigt att titta på män och kvinnor för sig i sådana här studier. Annars kan man missa saker.
I slutänden kan fler studier som pekar åt samma håll leda till nya rekommendationer och de kanske bör vara olika för män och kvinnor.
Nu vill Magdalena Johansson gå vidare och studera den grupp patienter som har cancer och drabbas av blodpropp.
– Det är den näst vanligaste dödsorsaken för personer med cancer. Om vi kan hitta personer med hög risk för blodpropp kanske vi kan erbjuda dem förebyggande behandling med blodförtunnande medicin.