"Det har varit flexibelt men blir otroligt fyrkantigt", säger Mattias Hagelin, räddningschef. Arkivbild.
Från första oktober gäller en ny lag om elva timmars sammanhängande dygnsvila vid arbete, något som påverkar dem med långa arbetspass, jour och beredskap. Den typen av arbete finns inom både kommun och region, exempelvis berörs omsorg, ambulans, snöröjning och räddningstjänst. Följden kan bli ändrade scheman men också fördyringar.
Norrans rundringning visar att en del tycker det kommer att bli bra med vila. Andra är missnöjda.
Inom kommunen är det bland annat vård och omsorg och räddningstjänst som påverkas. Räddningschef Mattias Hagelin jobbar för fullt med schemana. Majoriteten av de 200 anställda påverkas från 1 oktober och ett 30-tal i februari.
Vad är svårigheten?
– Att få till det. Vi har en personell numerär och tidigare givna förutsättningar. Det är oklart hur många personer det kommer att saknas för att vi ska kunna utföra samma uppdrag. Vi måste leva upp till lagen och har samtidigt för lite folk. På sikt kommer vi att få en dyrare organisation om vi ska upp i samma förmåga. Fler behöver anställas.
Vilka reaktioner får du från medarbetarna?
– Varken arbetsgivaren eller arbetstagarna tycker att det är bra. Vi har tidigare kunnat jobba intensivt en period för att sedan ha luft i schemat eller haft möjlighet att lösa utbildningar och övningar som inte går att genomföra samtidigt som man ska vara beredd för larm. Nu blir det svårare.
"Vi kommer att ha lagliga scheman den första oktober", säger Camilla Lindström, HR-chef på socialkontoret. Arkivbild.
På socialkontoret i Skellefteå kommun är man nästan i mål med schemana.
– Vi har riggat för den här förändringen och vi har ett schemacenter som jobbat jättehårt med att färdigställa alla scheman i tid, säger Camilla Lindström, HR-chef på socialkontoret.
Hon säger att de inte kommer att vara optimala i början, men att de kommer justeras när man sett vad som fungerar bra och inte.
Har det varit lättare eller svårare att lägga scheman för vissa arbetsgrupper?
– Det beror på vilka schemastrukturer man varit van vid på respektive arbetsplats. Om en arbetsgrupp varit van att man jobbar sent på kvällen och sedan är samma person uppe och jobbar tidigt morgonen efter så behöver man riva upp den strukturen. Det går inte att ha det så längre.
Camilla Lindström säger att det varit blandade känslor kring de nya reglerna. En del uttrycker förståelse medan andra upplever det som att dygnsvilan kommer göra tillvaron mindre flexibel.
Anki Pettersson, sektionsordförande på Kommunal, betonar att lagen är till för att förbättra möjligheten till återhämtning.
Kommunal skriver under på det.
– I det stora hela känner många medlemmar att de inte kommer kunna påverka på samma sätt som tidigare. Det finns en oro om hur det ska bli och det har jag all förståelse för, säger Anki Pettersson, Kommunals sektionsordförande.
Inom vissa yrken jobbar man ofta hela dygn.
– Vi ser en farhåga i det här för vi har hört otroligt många som har sagt att det här är droppen och att de nu byter jobb. Det är olyckligt. Från vår sida ser vi att det är för låg bemanning. Hade vi haft en bättre bemanning på arbetsplatserna så hade inte det här stökat till det på samma sätt.
Har folk sagt upp sig eller funderar de?
– Vi har en otrolig ruljangs så det är svårt att veta exakt vad orsaken är. Är det för den här senaste dygnsvilan, eller avvaktar man för att se vad det blir? Det vi måste komma ihåg är att det faktiskt är en skyddslagstiftning. Man ska få en bättre återhämtning.
Enligt Anki Pettersson upplever många inom vård och omsorg att det är tufft att jobba till klockan nio på kvällen och sedan vara på plats igen vid sju på morgonen.
Elva timmars dygnsvila finns inskrivet i kollektivavtalet sedan 2004 och skulle vara genomfört till 2007.
– Det är så synd att vi inte har tryckt på det här tidigare. Då kanske det hade sett bättre ut på våra arbetsplatser. Det skulle vara undantag att ha nio timmars vila, men undantaget blev regel.
"Det är inte bara personalen som blir lidande, det är även våra vårdtagare", säger Ingegerd Axelsson, vårdbiträde på hemtjänsten i Lövånger. Till höger syns även Evelina Guldhag, vårdbiträde och skyddsombud.
Ingegerd Axelsson, vårdbiträde inom hemtjänsten i Lövånger, tror inte att hon kommer påverkas personligen av den nya lagen, men hon är övertygad om att verksamheten påverkas.
– Min spontana tanke när jag fick höra talas om elva timmars vila var att vi behöver få in en miljon extra personer till Sverige, säger hon och fortsätter:
– I dag har vi flera stycken som jobbar extra pass och det kommer de inte kunna göra nu. Var ska vi få personal ifrån?
Evelina Guldhag, vårdbiträde och skyddsombud på hemtjänsten i Lövånger, ser både för- och nackdelar med lagen.
– I det stora hela är det positivt. Saker måste utvecklas och förändras, men det blir en omställning. Man slipper det tunga att sluta nio på kvällen och börja klockan sju morgonen efter.
Samtidigt tar hon upp hur verksamheten, och i längden vårdtagarna, påverkas.
– I och med att vissa pass kommer börja senare och andra slutar tidigare så blir det en förändring i tiderna för våra vårdtagare. Det kan bli negativt för dem som har fasta rutiner.
Evelina Guldhag som är vårdbiträde och skyddsombud på hemtjänsten i Lövånger menar att verksamheten, och i längden vårdtagarna, kommer påverkas av den nya lagen.
Arbetsgruppen ska prova det nya schemat under några veckor för att sedan justera det. Men redan nu vet de att vissa moment kommer strykas.
– Morgonmötet får vi glömma för vi kommer börja passen olika tider. Tidigare började alla klockan sju, men om några nu börjar senare så blir det ju vårdtagarna som blir lidande. Det blir senare för dem att komma upp om de behöver hjälp upp, säger Ingegerd Axelsson.
Evelina Guldhag tar upp ytterligare en risk när morgonmötena uteblir.
– Om någon inte har vaknat så märker vi inte det förrän efter ett bra tag när hennes vårdtagare börjar larma för att de inte fått hjälp.
På Region Västerbotten säger Kia Ronnhed, HR-chef, att det är en utmaning att göra om schemana, men att de förväntas bli klara i tid. Arkivbild.
Många verksamheter inom sjukvården påverkas också av den nya lagen såsom vårdavdelningar, IVA, röntgen, förlossning och ambulans. Vissa verksamheter har haft större utmaningar.
– Det gäller framför allt i glesbygden där det är färre personer inom organisationen. Exempelvis inom ambulansen, säger Kia Ronnhed HR-chef vid Region Västerbotten.
Hon beskriver att anställda reagerat med viss frustration.
– Man kan ha tyckt att schemat de har är bra. Alla är inte positiva, men det här är en skyddslagstiftning, påpekar hon.
På sina håll i landet har vissa verksamheter drabbats hårt av att personal säger upp sig till följd av de nya förhållningsreglerna. Exempelvis så har 19 medarbetare sagt upp sig från ambulansverksamheten i Sollefteå.
På ambulansen i Skellefteå har däremot ingen valt att sluta.
– Den stora grejen är för dem som jobbar dygn. För dem får arbetstiderna så stor påverkan. Hos oss blir det en förändring, men ingen jättestor, säger Mattias Lundmark, avdelningschef.
"Jag jobbar hellre längre skift så för mig är det en negativ förändring", säger Christoffer Wentzell, ambulanssjukvårdare. Till höger syns även Mikael Wentzell, ambulanssjukvårdare.
Personalen på ambulansen i Skellefteå ser både för- och nackdelar med lagen. Mikael Wentzell (höger) jobbar i vanliga fall på stationen i Norsjö som inte berörs av dygnsvilan förrän nästa år. "Jag hade hoppats på en förändring nu", säger han.
Från vänster: ambulanssjuksköterskan Frida Gustafsson, ambulanssjuksköterskan Andreas Åström (mitten bak) samt bröderna Christoffer (mitten fram) och Mikael Wentzell, båda ambulanssjukvårdare.
I Skellefteå jobbar inte personalen dygnspass. Däremot driver de stationen i Robertsfors där de jobbat dygn och jour. I och med den nya lagen kommer det tidigare dygnspasset behöva delas upp, vilket får konsekvenser.
– Nu när vi ska byta personal oftare innebär det att det blir mindre ambulanstäckning i Robertsfors. Det är en patientrisk.
"Hos oss blir det en förändring, men ingen jättestor", säger Mattias Lundmark, avdelningschef. På Robertsfors station, som drivs av ambulansen i Skellefteå, blir förändringen däremot större.
Ambulanspersonalen i Skellefteå ser både för- och nackdelar med den nya lagen.
– För egen del är jag försiktigt optimistisk. Sedan vet jag att det kommer slå sämre mot andra, säger Andreas Åström, ambulanssjuksköterska.
Han ta upp ett exempel där kollegor behövt pendla till jobbet.
– De vill ju kanske hellre slå ihop sina pass i stället för att jobba en kväll och sedan förmiddag.
Kollegan Christoffer Wentzell håller med:
– Jag prioriterar mer fritid, så jag har tyckt om att kunna jobba de här lång 15–16 timmars långa passen, säger han.
"Visst skapar det oro", säger Jenny Olsson, Vårdförbundet. Arkivbild.
Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten, säger att det är svårt att veta hur den nya lagen kommer att påverka.
– Det har blivit än mer tydligt att de skärpta reglerna belyser den låga bemanning verksamheterna har idag. För att kunna schemalägga utifrån den låga bemanningen kan man i vissa fall inte arbeta som tidigare. Många i vården är vana vid att jobba kvälls- och efterföljande dagpass samt i vissa verksamheter dygnspass. Bemanningen måste ses över men även möjligheten att arbeta på annat sätt.
Enligt henne är reaktionerna bland medlemmarna blandade.
– Visst skapar det oro över hur arbetsmiljön blir eftersom det är så låg bemanning samtidigt som det är något nytt. En del tycker det är bättre då de får sin dygnsvilan. Vissa har uttryckt att det blir mindre frihet och svårare att lägga ett flexibelt schema.
Hon tillägger:
– I grunden är det bra att få vila och återhämtning vi har rätt till, men jag har också förståelse för den oro som finns. Arbetsgivaren har vetat om det här ganska länge och det är klart att det påverkar att man inte har varit en attraktiv arbetsgivare och lyckats rekrytera så att det är full styrka på arbetsplatserna. Man måste verkligen se över bemanningssituationen nu, liksom löner och arbetsvillkor.
Enligt Jonas Holm har det inte kommit så mycket reaktioner från läkare då de inte vet hur schemat kommer att se ut. Arkivbild.
Läkarnas schema ändras först i februari. Jonas Holm, kirurg och ordförande för Västerbottens läkareförening, berättar att de inte sett schemaförslaget. Men verksamheterna kommer att påverkas.
Framför allt är det nattjouren på sjukhus som berörs.
– De som jobbar jour sover inte utan har ungefär hundra procents arbetstid. Det gör att man behöver begränsa arbetstiden så att det inte är lika långa pass.
Jour i hemmet kan också påverkas, men det beror på hur man räknar arbetstiden.
– Det inte färdigutrett än, hur man räknar telefontid eller om man kommer in och jobbar.
Effekten kan bli att bemanningen måste minska dagtid om inte fler läkare anställs.
– Det är klart att det påverkar verksamheterna. Men det är en skyddslagstiftning vars syfte är att man ska kunna jobba ett helt arbetsliv. I dag är det främst yngre underläkare som tar nattpassen. Framöver kan det även bli äldre som tar dem och man behöver få återhämtning.