Kartans mörkare delar visar delar av Skellefteå som kan drabbas hårdare av översvämningar. Lila betyder att det kan bli över en meter djupt vatten vid extrema skyfall.
Många Skelleftebor minns nog översvämningen i september 2006. Rubriken i Norran löd "Skyfall skapade kaos i Skellefteå". Boströmsbäcken svämmade över, Odenhusets garage vattenfylldes, Missionskyrkans bottenvåning stod under vatten och det blev en rejäl bassäng under viadukterna på E 4. Vid Moröskolan forsade vatten så brunnslocket i gatan lyfte, gångtunneln vid Klockarbergsleden vattenfylldes och stora delar av konstgräsplanen på Norrvalla stod under vatten.
Norran berättade 2019 att länsstyrelsen tagit fram kartor över tätorter i Västerbotten, som visade vilka områden som skulle kunna drabbas vid ett rejält skyfall, ett så kallat hundraårsregn, vilket innebär 58 millimeter på 30 minuter.
Då berättade Bodil Englund, klimatanpassningssamordnare vid länsstyrelsen, att de kraftigare regnen framöver förväntas bli intensivare med 20 till 50 procents ökning av regnmängden på grund av klimatförändringarna.
Och stora översvämningar kan bli dyra. Skyfallen i Gävleborg och Dalarna 2021 lede till drygt 7 000 skador och beräknas ha kostat en halv miljard.
Men hur jobbar kommunen med att förhindra översvämningsproblemen framöver?
– Vi jobbar med det hela tiden i vår planering, säger Lars Hedqvist, planeringschef vid Skellefteå kommun.
Han påpekar att förändringarna i klimatet är tydliga.
– Det är otroligt ovanligt det vi upplever i sommar, med en försommar som i Mälardalen, en regnperiod i juli och sedan en väldigt varm brittsommar som är väldigt extrem. Det är inte som det har varit tidigare och vi upplever att utvecklingen går relativt fort.
Därför planerar kommunen att göra nya sårbarhetsanalyser i år som simulerar risken för översvämningar.
– Vi måste fortsätta följa upp förändringarna som sker.
Han påpekar att Skellefteå ändå varit rätt förskonat från större katastrofer.
– Det är inte så många platser som kan bli allvarligt skadade, men eftersom utvecklingen går mot det extrema så känner vi en viss oro.
Efter ett skyfall 2006 drabbades flera delar av Skellefteå av översvämningar. Bilder ur arkivet.
Han pekar på saker som kan bidra till översvämningar i Skellefteå. Dagvattenledningarna är i en del fall underdimensionerade, samtidigt byggs det mycket och ytor hårdgörs, vilket gör att vattnet inte kan rinna ner i marken. På 1960- och 1970-talen byggdes även många stora parkeringsytor i staden.
– Vi måste se till att systemen är tillräckliga för att vattnet ska kunna rinna undan. Skellefteå har många parkeringar och asfalterade ytor. Vattnet får sådan fart på hårdgjorda ytor. I dag försöker vi bygga in parkeringarna och skapa grönytor istället.
Vad har ni gjort för åtgärder?
– Vi har gjort fortlöpande åtgärder. Exempelvis bygger vi ut dagvattenledningarna vid Morö Backe och Morön eftersom det byggs mycket där. Vi har även dimensionerat upp avloppen.
Han betonar att Norrbotniabanan och en ny E 4 innebär utmaningar.
– Banan blir en sorts barriär för vattnet. Vi måste se till att dimensionera avvattningen från toppen till botten längs banan. Det gäller exempelvis Lasarettsvägen där vi ska uppdimensionera ledningarna för att avvattna Norrböle.
– Vi ser även över Campus just nu. Där finns ett lägre område. Vi måste förstärka ledningarna i området och skapa fördröjningar för vattnet.
Lars Hedqvist berättar att det finns tankar om att skapa en grön oas kring Boströmsbäcken. Kommunen vill jobba för att den inte ska svämma över igen.
Enligt Lars Hedqvist arbetar kommunen även med att förstärka så kallade utjämningsmagasin. Det handlar exempelvis om parker och andra områden där vatten kan tas emot och lagras tills det sjunker undan. Ett sådant område är Norrvalla.
– Centrala staden är också ett viktigt område. Stenbeläggningar är exempelvis bättre än en asfalterad gata. Kanalgatan är ett exempel där vi försöker skapa en linjär park som kan hantera vatten.
Men det handlar även om hur man bygger gator, exempelvis kan gångfartsgator bli en broms för vatten. Mycket träd har en skyddande effekt.
– Det är helt klart viktigt med grönområden och fler träd. Det är bara att se hur det fungerar i en by, där infiltrerar vattnet och skapar inga problem.
Lars Hedqvist berättar att trenden går mot att bevara och skapa mer grönska i stadsmiljön, som exempelvis de stora pelarasparna utanför kulturhuset.
Klarar Skellefteå ett hundraårsregn i morgon?
– Vi hade ett sådant för nästan 20 år sedan och vi har försökt göra åtgärder i de områden som drabbades då. Det är inte färdigt än egentligen, men i och med att det byggs mycket här skapas också resurser och möjligheter att göra åtgärder.