Olyckor i arbetet och genetisk otur har gjort att Pär Lundmark brottas med flera tuffa diagnoser.
Norran fick ett mejl nyligen:
"Nu måste ni skriva om problemet att hjärtmedicin inte finns att hämta ut på apoteken", skrev Pär Lundmark och berättade om medicinstrulet i år.
Före jul försvann en medicin som fick ersättas av en annan som ersattes av ännu en. Han fick sedan veta att den inte fanns på apoteken i Sverige nu.
Via läkare beställdes den genom licens för läkemedel som vanligtvis inte säljs i Sverige, vilket innebar att medicinen inte gick på högkostnadsskyddet, fick han veta. Väntetiden var två till fem veckor.
När han gick till apoteket i mitten av augusti för att till slut hämta ut medicinen gick den trots allt på högkostnadsskyddet, men det var inte säkert att så skulle vara fallet om två månader när han måste hämta ut ny medicin. I så fall skulle han behöva riva receptet för licensmedicinen och be läkaren skriva ut en annan, något som kan ta flera dagar.
– Mitt mående blir förvärrat av den här situationen. Är man sjuk orkar man egentligen inte. Men jag är förbannad.
Han tillägger att han som multisjuk har nog med kostnader. Nästan varje vecka är det besök i sjukvården för kontroller, blodtappning och provtagningar.
Pär Lundmark har råkat ut för två arbetsplatsolyckor som gett en whiplashskada i nacken och smärtor i ryggen. Han har en medfödd leversjukdom som leder till järnöverskott, vilket gör att han måste tappa blod regelbundet och sjukdomen har skadat organ. Han har problem med hjärta och kärl, astma/KOL och benskörhet. I dag äter han 18–19 mediciner mot olika besvär och diagnoser. Att vara utan medicin mot kärlkrampen gör att han får svårare att röra sig och att gå.
– Har man betalt skatt så borde man få tillgång till viktiga hjärtmediciner. Om jag hade dött när jag inte fick medicinen, skulle staten då ha stått för begravningskostnaderna?
"Vilket ansvar har staten för att se till att det finns medicin?" undrar Pär Lundmark.
Han gillar egentligen inte att klaga. Det kan leda till en dålig spiral – han börjar må sämre psykiskt också. Men han har hört medierapportering om brist på insulin för diabetiker och på antabus.
– Det måste finnas många i Skellefteå som är lika drabbade som jag, men de flesta som är sjuka har ingen ork att göra sin röst hörd.
Hans budskap till de som styr över situationen är:
– De måste se till att det finns mer pengar så att apoteken har råd att hålla större lager.
Jonas Holm är kirurg och även vice ordförande i Västerbottens läkareförening.
Överläkaren Jonas Holm, vid kirurgkliniken i Skellefteå, håller med om att det är frustrerande. Frågan om restnoterade läkemedel togs upp vid ett symposium i Almedalen i år av Sveriges läkarförbund och Sjukhusläkarna.
– Det är ett problem som har funnits tidigare, men det har accelererat senaste tiden. Och det handlar om bland annat hjärtmediciner, men även viktiga antibiotika, en del av dem vanliga som man ofta väljer i första hand.
Problemen går i perioder, enligt honom, men varje månad är det något läkemedel som är restnoterat på kirurgkliniken.
– Det slår hårt mot patienterna. Det är väldigt frustrerande men det är inte lätt att lösa.
Själv har han varit med om att antibiotika och cancermediciner tagit slut.
Han förklarar att de vanligaste medicinerna görs på ett fåtal platser, framför allt i Kina och Indien, och tar det slut där blir det restnoteringar i hela världen. I det sammanhanget kanske inte Sverige är prioriterat att sälja till, särskilt inte med den låga kronkursen.
På Apoteket Tärnan i Ursviken har de märkt av att restnoteringarna ökat senaste året. Tidigare var det brist på diabetesmedicin. Nu är det läkemedel mot kärlkramp som är restnoterat.
– Det är från vecka till vecka. Det mesta går att lösa, men när det blir restnoteringar tar det ett tag innan distributörerna hinner lägga upp ett lager, säger apotekschef Maria Marklund.
Maria Marklund har jobbat länge på apoteket och har märkt av att restnoteringarna ökat den senaste tiden.
Alla apotek beställer från samma distributörer. Därför märks restnoteringar överallt även om tillgången kan variera från apotek till apotek.
Hur reagerar kunderna?
– Med frustration, men vi vill gärna att de kommer till oss. Ofta kan vi lösa det genom att välja andra beredningar, styrkor och förpackningsformer. Sedan varierar som sagt tillgången från vecka till vecka.
Hur enkelt är det att hitta alternativ?
– Vissa saker hittar vi inte alternativ till. Då kan man behöva få medicin utskriven på licens. Det varierar också om det går på högkostnadsskyddet eller inte beroende på hur tillverkaren förhandlat med Tandvårds- och läkemedelsförsmånsverket, TLV.
Johan Andersson vid Läkemedelsverket.
Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket, berättar att det alltid är ett antal läkemedel som är otillgängliga. För tillfället är det cirka tusen läkemedel av 16 000 som är restnoterade för längre och kortare tid.
– I de allra flesta fall finns det alternativ. Men restnoteringarna skapar mycket problem för patienter, apotek, vårdpersonal och samhället.
Har problemet ökat?
– Under pandemins första månader ökade restnoteringarna. Sedan höll de en jämn nivå till mitten av förra året. Då började det synas effekter på grund av oro bland annat i samband med kriget i Ukraina, ökad inflation och osäkerhet kring elpriset. Det påverkade även läkemedelstillverkarna. Under den följande hösten fick det genomslag i restnoteringarna.
Även i sommar har det varit en ökning. Förklaringen till det är ett nytt regelverk som gör det möjligt för Läkemedelsverket att ta ut en sanktionsavgift om läkemedelstillverkarna inte anmäler i tid att de inte kan tillhandahålla läkemedel.
Vad beror restnoteringarna på?
– Vanligtvis ökad efterfråga, att tillverkarna inte hinner producera eller har problem i produktionen. Det är mycket som ska stämma i de globala komplexa kedjorna i produktionen. Det kan vara så att någon gör förpackningen, en annan den verksamma substansen, en tredje gör läkemedlet. Och det är en bransch med tuff reglering. Små avvikelser kan leda till att läkemedel tar slut.
Han påpekar att Sverige inte är ensamt om att drabbas men att den svaga kronkursen kan göra att Sverige inte prioriteras då det ger sämre lönsamhet att sälja läkemedlen här.
Borde det inte läggas upp större lager med läkemedel?
– Det är absolut en åtgärd som kan underlätta. Beredskap och lagerhållning har tyvärr monterats ned över tid. Men det är i ropet nu. Vi kanske inte kan förhindra brister helt men ökad lagerhållning kan ge bättre respit.
Han berättar att flera myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att se över frågan. Det gäller såväl statliga myndigheter som regionerna. Målsättningen är att klara sig en månad.
– Det kommer hjälpa en bit i alla fall, säger Johan Andersson.