Barnrättsbyrån har funnits i tio år och startade eftersom barn hade begränsade möjligheter att själva hävda sina rättigheter, exempelvis vid placeringar. Bakom den står bland annat Stockholms stad, stiftelser och ett företag.
På uppdrag av barn och ungdomar i hela landet driver de deras ärenden genom att ge socialt och juridiskt stöd, råd och praktisk hjälp när det gäller barns rättigheter. Organisationen finns i Stockholm och Umeå och i deras team finns socionomer, jurister, beteendevetare och statsvetare. Nu vill de ta det ett steg längre.
Syftet med att starta ett rättsråd är att få till ny praxis efter att barnkonventionen blev lag 2020.
– Vi såg att det fanns ett behov av att pröva lagstiftningen. Barnkonventionen är inte bara svår för barn att stödja sig på och tolka utan även för myndigheter, säger Elin Wernquist, generalsekreterare.
På så sätt kan de förenkla för enskilda barn att driva sin sak ifall de farit illa på grund av myndighetsutövningen. Detta även om de inte har direkt kontakt med barnet.
– Barn behöver få sin sak prövad, men få organisationer arbetar med enskilda ärenden, och det är inte alltid barn har rätt till ombud. Vi har mycket erfarenhet av att jobba med barn och unga direkt.
Sedan tidigare finns barnombud i Barnrättsbyråns organisation.
– Men vi insåg att vi behövde stärka oss så att vi också kan komma fram till vad som är viktiga frågor att driva i domstol för att hjälpa andra barn. Där ska vi ta hjälp av rättsrådet med expertis. Rättsrådet består av sakkunniga inom juridik, socialt arbete, barns utveckling och psykologi bland annat.
En normal vecka tar de emot några fall på Barnrättsbyrån men efter att DN rapporterat om rättsrådet kom det in ett 20-tal.
– Det har inte funnits någon annan funktion där enskilda barn och ungdomar kan få liknande stöd i sina frågor.
Hon påpekar att fallen som media rapporterat om inte är några nyheter för dem. Sådana fall jobbar de med för jämnan.
– Placerade barn är en jätteutsatt grupp. Ens hela väl och ve ligger på en myndighet och om den brister och man inte kan föra sin talan blir man rättslös.
Hon tycker det är bra att exempelvis Fallet Emmy lyfts i media. Frågan om placerade barns rättigheter till privatliv och anknytning är något de vill driva.
– Granskningarna sätter fingret på det. Vems behov ska egentligen gå först när det gäller anknytning och privatliv? Det behöver prövas och större tyngd behöver läggas vid barns egna upplevelser.
En annan fråga de tittar på är vårdnadsöverflyttningar och varför de inte görs tidigare.
– Och att barn bara kan ryckas upp över en natt från sitt liv när vi vet att det inte är bra för barnet. Man vill inte att det händer ens eget barn. Det finns olika sätt man kan göra en omplacering på som inte skadar på samma sätt.
De får ibland frågan om de kunde ha hjälpt Lilla Hjärtat, som DN berättat om, eller Emmy. Hon säger att de kan driva barns ärenden, exempelvis till domstol, men det hänger också på om de får tillgång till barnet och juridiskt rätt att driva ärendena.
– Vi har inte mandat som organisation att kliva in i en process hur som helst.
Norran har tidigare också berättat att Fallet Emmy har engagerat Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFOF.
– Fallet Emmy och Lilla Hjärtat har satt eld i baken på det juridiska Sverige, sa Maja Lundmark, kanslichef.