– Det är nog den enskilt största satsningen med egna pengar som universitet gjort. Dessa medel kan sedan växlas upp med stöd från andra organisationer, till exempel Vinnova, säger Karl Andersson, som tillsammans med professor Roland Larsson kommer att leda det nya framtidsområdet.
Karl Andersson konstaterar att som forskare är det fascinerande att vara med och finna lösningar till hur vi ska använda jordens resurser på ett hållbart sätt. Samtidigt har digitaliseringen tagit nya stora steg framåt på ett sätt som inte kunde förutspås för tio år sedan och som säkerligen kommer att ge upphov till ännu större förändringar de kommande tio åren.
– Innovation inom hållbarhets- och digitaliseringsområdena kommer att leda oss in i en ny epok där vi med avancerad teknik, hållbara lösningar och klok politisk styrning skapar förutsättningar för mycket goda levnadsvillkor för framtida generationer. Vi ska vara en motor i den utvecklingen, menar Karl Andersson.
I framtidsområdet ska man forska kring allt som krävs för att skapa en hållbar och cirkulär materialanvändning.
– Vi anser att digitaliseringen är ett av de viktigaste verktygen för detta. Produkterna ska designas så att de har möjlighet till mycket lång livslängd, så att de kan repareras och så att de kan återvinnas i form av komponenter eller som råvaror för nya produkter.
Inom ramen för forskningsområdet ska ett flertal pilotprojekt i verkliga miljöer genomföras. Smarta byggnader är något som kan bli aktuellt.
– Genom att till exempel tillföra komponenter till betong kan mätteknik användas för att övervaka tillståndet i en byggnad från byggnation till rivning. Energiförsörjningen kan styras och problem som vattenskador kan upptäckas tidigt vilket gör att man undviker rivning eller omfattande reparationer.
Leverantören kommer att ha ett stort behov av att veta hur produkten används och om det finns behov av underhåll eller uppgradering.
– Detta löses genom att alla produkter utrustas med sensorer som kan övervaka produkten och dess funktion. Leverantören kan då också erbjuda kunden nya tjänster, till exempel kopplade till problemfri drift.
Han betonar att uppkopplade system behövs i alla steg i det cirkulära flödet.
– Utmaningarna med att ställa om samhället till cirkulärt tänkande är enorma men också väldigt tacksamma som forsknings- och innovationsprojekt. För dem som kan finna lösningar till utmaningarna kommer det gå att kombinera tillväxt med hållbarhet.
Men han betonar att digitaliseringen inte bara är ett viktigt verktyg för en hållbar resurshantering.
– Den börjar bli en hållbarhetsfråga i sig självt. Det är viktigt att förbättrad effektivitet genom allt högre grad uppkoppling inte leder till ökat behov av resurser som elenergi och sällsynta grundämnen.
Under 2020 kommer verksamheten att planeras med en större lansering i slutet av året.
– I januari 2021 ska vi vara i full gång med en forskarskola. Vi siktar på att ha tio doktorander och fyra postdoktorer, avslutar Karl Andersson.
Det andra framtidsområdet som Luleå tekniska universitet ska satsa på är ”Naturresurser för hållbar samhällsomvandling” som på olika sätt kommer att involvera träforskningen i Skellefteå.