Johnny Heicka och Nils Markström tyckte initiativet var bra. De valde att gå med och ”göra lite för att bidra”.
Sverige har under de senaste åren drabbats av flera stora skogsbränder. I framtiden befaras de öka på grund av klimatförändringarna. För att vara bättre förberedda satsar nu räddningstjänsten på ett skogsbrandvärn av frivilliga. Nyligen genomfördes utbildningsdagar vid brandstationen i Skellefteå.
Utbildningen hölls under två dagar förra veckan och varje dag deltog ett drygt 20-tal personer.
– Det krävs inga förkunskaper och vi har inga fyskrav, men man ska vara intresserad och över 18 år. Sedan krävs det förstås att man är uthållig då släckningsarbetet kan ta tid, säger Johan Marklund, enhetschef vid räddningstjänsten.
En av de yngre deltagarna var Anton Sparrman, som till vardags är flygplatsbrandman på Skellefteå Airport.
Lära sig systemet
Både teori och praktiska delar ingick i utbildningen. Teorin handlar bland annat om taktik mot skogsbränder – hur man ska röra sig i förhållande till elden och vilka insatser som ska sättas in. Räddningstjänsten går även igenom risker med rök och värme samt sjukvårdande insatser.
De praktiska övningarna går ut på att lära sig hantera utrustning, såsom motorsprutor och att koppla ihop brandvattensystem i skogen.
Hans Holmberg är van att släcka bränder efter 29 år som deltidsbrandman.
Hans Holmberg var en av dem som anmält intresse. Han är pensionerad från jobbet inom äldreomsorgen, men har också varit deltidsbrandman i 29 år.
– Jag är sugen att göra en insats igen. Jag har även en bakgrund som sjuksköterska så jag har även sjukvårdskunskaper, säger han.
Flera av deltagarna som Norran pratar med anger just att de vill hjälpa till och göra en insats. Efter utbildningen kan de när som helst bli kontaktade för ett uppdrag.
Men hur går det då till praktiskt när skogsvärnet kallas ut? Jo, de får ett röstmeddelande via mobilen och kan då svara om de har möjlighet att delta eller inte i släckningsarbetet.
I första hand rings personer ut som är i närheten av branden. De samlas vid brandstationen och får där kläder och skyddsutrustning. Sedan skjutsas till branden. Väl där lyder de under ett befäl.
Johan Marklund visar runt på plattan ovanför brandstationen. Där finns även containrar med material från MSB.
Fler utbildningar
Enligt Johan Marklund ska skogsbrandvärnet i huvudsak arbeta med just skogsbränder.
– Men framöver kan vi även behöva hjälp vid andra typer av kriser då det krävs mycket personal, exempelvis vid översvämningar och utsläpp i älven eller havet.
I dagsläget har räddningstjänsten fått intresseanmälningar från cirka 50 personer från hela kommunen. Det tycker Johan Marklund är en lagom nivå att börja med.
– Tanken är att fortsätta med utbildningar varje vår.
Det var ett stort åldersspann mellan de yngsta och äldsta deltagarna. Men könsfördelningen är homogen – endast ett fåtal kvinnor har anmält intresse.
Pratat med lantbrukare
Enligt Johan Marklund har Räddningstjänst Sverige och myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, taggat till när det gäller skogsbränder. MSB har upphandlat nya helikopterresurser och gett ut nya handböcker om skogsbränder och man arbetar mer med nationella resurser.
– Vi har själva tre containrar här från MSB, en nationell depå för alla typer av skogsbrandsmaterial. De kan även skicka ut personal till oss i ledningssyfte och säkra upp kommunikation via kommunikationssystemet Rakel, säger Johan Marklund.
Räddningstjänsten i Skellefteå har även sett över den egna utrustningen och inventerat vilka lantbrukare som kan hjälpa till att köra ut vatten med hjälp av gödseltunnor. De har även haft intern utbildning i taktik mot skogsbränder och börjat titta på moteld, det vill säga att göra skyddsbränningar för att rädda ett parti skog. Sammanlagt jobbar de med med ett 30-tal punkter kring åtgärder mot just skogsbränder.
Befälet Daniel Andersson visar hur man kopplar ihop slangar.
Hade kunnat sprida sig
Skellefteåområdet har hittills varit förskonat från större skogsbränder. I Västerbotten gjordes sammanlagt 210 insatser i skog och mark förra året, i Skellefteå var det 45 och i Norsjö 4.
– Förra sommaren var det extremt torrt med extrem brandrisk, men vi klarade oss bra ändå. Vår taktik var att gå på bränderna snabbt så de inte sprids. Det och att vi haft tur har gjort att vi inte fått så stora bränder. Men med stigande temperaturer tror jag risken kommer att öka, säger Johan Marklund.
– Vi hade en brand i Degervattsliden i juni förra året – den största under fjolåret. Det var extrema vindar vid det tillfället vilket försvårade insatsen. Vi trodde det var två bränder och skickade därför många styrkor till området. Om det inte varit för det och den snabba insatsen så skulle den ha kunnat sprida sig ytterligare, säger han.