Den allra första konferensen i Sara kulturhus
85 personer deltog varav 68 fysiskt på plats. Det fanns glädje över att man nu kan träffas personligen igen, men corona kom också att nämnas i andra sammanhang.
– Om det finns något positivt med pandemin så är det att vi tagit tekniksprånget. Det som kanske hade tagit tio år har nu tagit ett halvår, inledde moderator Anna Ricknell.
Teknisk kunskap och praktiska möjligheter att jobba hemifrån kan nu vara den stora chansen för landsbygden. Samt trenderna med att vara i naturen, handla och odla lokalt, tänka på miljön, som påverkats av pandemin och av statens plan för självförsörjning.
Konferensen låg med andra ord i tiden. Den var avslut på ett EU-projekt som drivits av Skellefteå byautvecklingsråd och som ska ge nya möjligheter att bygga på landsbygden.
Syftet var att sprida kunskap, och tjänstemän var med från flera kommuner. Vidare ville man berätta om positiva exempel och gjuta mod i alla entusiaster som vill driva projekt.
Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson började med att prata om storstadens bekymmer.
– I Stockholm hade jag en mil till jobbet och det tog en timme att köra. Det är viktigt att lyfta tiden när man pratar om resor.
– På många orter i Västerbotten har man tidsmässigt nära till sådant som kan vara viktigt i en familjs liv, även om det inte är en stad.
– Trängseln är storstädernas nackdel liksom otryggheten. Genom att man numera kan jobba och studera på distans öppnar det möjligheter för landsbygden. Vi ser nu lokalsamhällets revansch, sade hon.
Helene Hellmark Knutsson påpekade att Västerbotten har ett inflyttningsöverskott. Fler flyttar alltså till länet, än de som flyttar ut.
Christer Johansson från Byggföretagen tog upp dilemmat med att läget avgör om man får lån för att bygga.
– Gör flyttbara bostäder så kan de värderas utifrån den fysiska byggnaden snarare än marknadsvärdet för platsen, menade han.
Enar Nordvik, bygglovschef i Skellefteå kommun, berättade lite kort om de olika regler för byggande som blir speciella på landsbygden. Finns det inte detaljplan och du dessutom bor utanför sammanhållen bebyggelse så får man göra en hel del som man inte får annars.
– När det gäller nyproduktion får vi dock inte ge bygglov på jordbruksmark. Försök att hitta en skogsdunge eller något som gör att marken inte är användbar för odling, tipsade Enar.
– Rent generellt så är det smartare att leta platser för förtätning än att skapa helt nya bostadsområden i byar, tyckte Christer Johansson, Byggföretagarna.
Inbjudna talare var Terese Bengard, Hela Sverige ska leva, Enar Nordvik, bygglovschef, Helene Hellmark Knutsson, landshövding, Christer Johansson, Byggföretagen, Peter Eklund, Hela Sverige ska leva.
Peter Eklund är bostadsansvarig i styrelsen för "Hela Sverige ska leva" och han berättade om projekt runt om i landet där byggande av lägenheter har varit möjligt.
– Alla vill inte bo i villor, utan många som önskar bo på landsbygd är äldre. De vill bo kvar på samma plats, men flytta ifrån den stora och kanske svårskötta villan. Kan vi skapa lägenheter till dem så frigör vi ju också husen för nya familjer, sade han.
Olika typer av kollektiv har skapats där man kunnat bygga till lägre priser än annars, om man lägger in eget arbete.
– Ett hot mot sådana projekt är dock tiden. Det tar lång tid att fatta alla beslut, och folk kan hinna tröttna.
Peter Eklund lyfte livet snarare än jobbet som orsaken till att folk vill bo på landsbygd.
– Därför är det väldigt viktigt att lyssna av var folk vill bo. Sjöutsikt i all ära, men för många äldre kan närhet till service och kollektivtrafik vara nog så viktigt.