Sensorer har installerats i lägenheten som känner av rörelsemönster.
Sensorer och mätare har installerats i Villy Marklunds hem som känner av hans levnadsrutiner. Han är en av tio personer som sedan 2017 ingår i projektet Internet of things (IoT) inom vård och omsorg – ”Sakernas internet” på svenska – där bland annat Skellefteå kommun är med.
När Villy rör sina ben över sängkanten på morgonen så känner sensorn på väggen av rörelsen och registrerar att han har vaknat.
– Jag tycker att det är jättebra. Jag känner mig tryggare, säger Villy, som bor ensam i egen lägenhet utan hemtjänst.
Han visar runt i hemmet där operatörerna har installerat tekniken. Sensorerna kan med hjälp av maskininlärande algoritmer känna av vilka rutiner som Villy har, och i sin tur registrera avvikelser i beteendet. Det kan handla om att Villy sover längre än vad han brukar. Då skickas en notis till Villys dotter som kan välja att ringa upp eller besöka honom.
Mätare har installerats på sladdarna till kaffekokaren och mikrovågsugnen.
Sensorer har också installerats i köket, vardagsrummet, toaletten och på balkongen. Även sladdarna till kaffekokaren och mikrovågsugnen har försatts med mätare.
Den 72-åriga dottern Benita får meddelanden tre gånger om dagen med uppdateringar kring vad som händer i lägenheten. Har Villy druckit sitt morgonkaffe, eller har ett toalettbesök dragit ut på tiden?
Villy har inga problem med att sensorerna känner av vad han gör om dagarna. Det är annars en vanlig invändning när frågan om välfärdsteknik kommer på tal – att den inskränker på privatlivet.
Emmy Hedström Kuosmonen är projektledare för Internet of things (IoT) inom vård och omsorg, som har pågått sedan 2017.
Emmy Hedström Kuosmonen, som är projektledare vid Skellefteå kommun, säger att de flesta inte har haft några invändningar när det gäller den saken.
– Det gick med i projektet efter att ha gett sitt samtycke. Det har bara varit någon enstaka deltagare som har valt att hoppa av, säger hon.
Men om Villy skulle ramla till golvet känner sensorn inte av fallet.
– Jag har mitt alarm-armband på handleden. Jag använder det om jag ramlar, säger Villy.
Villy Marklund känner sig trygg med hjälp av den installerade tekniken.
Projektet är ett samarbete mellan flera olika parter, bland annat Luleå tekniska universitet och Skellefteå kommun, liksom cirka 15 olika leverantörer av sensorsystem. Pilotstudien avslutades i höstas, men de flesta deltagare har valt att behålla mätarna i sina hem.
Projektet går nu in i en ny fas och tekniken ska implementeras inom SÄBO, särskilt boende.
– På sikt vill vi införa tekniken överallt där den skapar värde. I framtiden ser jag att den kan användas både av privatpersoner och inom äldreomsorgen, säger Emmy Hedström Kuosmonen.
Hon ser att arbetet inom kommunala verksamheter kommer att effektiviseras med hjälp av tekniken.
– När det har skett en implementering inom fler verksamheter så kan personalen undvika att åka ut till brukare i de fall där det inte behövs, exempelvis om sensorerna visar att personen sover. Personalen kan fokusera på att vara där de gör mest nytta, istället för att åka ut på onödiga rutinärenden.
Finns det en risk att äldre isoleras om effektiviseringen går för långt?
– Det är ingenting som vi har diskuterat, så det kan jag inte uttala mig om. Jag ser främst att tekniken skapar möjligheter för personalen att fokusera mer på de mänskliga aspekterna, som att prata lite extra med personer som behöver mänsklig kontakt. Om det skulle vara så att vi märker av att de äldre isoleras så får vi tänka om kring arbetsuppgifterna.