Ungdomsfullmäktige är ett av de forum som i dag finns där ungdomar kan påverka i Skellefteå kommun.
Det är 2 689 elever i årskurs sju och åtta samt ett och tre i gymnasiet som har besvarat de 70 frågorna inom en rad områden. Nu har resultatet sammanställts i en rapport.
Syftet med enkäten var att ta reda på hur ungdomars levnadsvillkor ser ut. Det finns enligt rapporten två anledningar till detta. Beslut om unga måste bygga på kunskap om unga och när barnkonventionen blir lag inom ett år har barn rätt att komma till tals i frågor som berör dem.
Litet utbud
Enkätsvaren visar att den vanligaste fritidsaktiviteten är träning och idrott följt av naturen samt läsa böcker och blogga. Om man ser till både killar och tjejer. Men hos killar dominerar online-spel och tv-spel fritiden.
Eleverna är rätt samstämmiga i sina utlåtanden om utbudet av fritidsaktiviteter. Mellan cirka 40–55 procent anger kostnad som en begränsning och att de inte kan ta sig till aktiviteten. Drygt 60 procent anser att det inte finns något som intresserar dem i utbudet. Här sticker de äldre tjejerna ut. Av dem är det 73 procent som inte anser att utbudet är bra.
De utlandsfödda eleverna har mindre ekonomiskt utrymme, mindre möjligheter att ta sig till och från aktiviteter samt att få tillåtelse av familjen att delta i aktiviteter jämfört med dem födda i Sverige. Och de elever som har funktionshinder upplever generellt att de har sämre möjligheter till aktiviteter.
Tjejer träffas gärna på stan och önskar fler butiker.
Fler butiker
Men var träffas de unga? Framför allt hemma hos någon, enligt enkäten. Förutom det träffas tjejer gärna på stan medan killar träffas på sociala medier, vilket kan förklaras med att de spelar mycket online.
Eleverna fick även svara på vad som skulle göra Skellefteås stadskärna attraktivare. Tjejerna önskade fler butiker, kaféer och restauranger. Killarna valde fler sportevenemang och fler butiker.
Vi måste också förstå vad som egentligen ligger bakom svaren och variationen i svaren och ställa fördjupande frågor.
Killarna känner sig mer trygga i alla miljöer än tjejerna och de ungdomar som har funktionsnedsättning upplevde större otrygghet i alla miljöer. De svenskfödda eleverna kände sig mer trygga i sina bostadsområden och på internet än de utlandsfödda.
Vill bo kvar
De vanligaste orsakerna till att elever vill lämna Skellefteå är arbete, fortsatta studier och fritidsintressen. I den äldre åldersgruppen är det 65 procent som vill bo kvar i Skellefteå.
Och hela 91 procent av ungdomarna har en mycket eller ganska positiv syn på framtiden. De med funktionsnedsättning är dock mindre positiva.
Utsatta för hot
Mellan 75 och 80 procent av eleverna trivs med stämningen på skolan. Men utlandsfödda elever och elever med funktionsnedsättning trivs något sämre i skolan.
Fler killar än tjejer utsätts för hot, våld och stölder. Tjejer är mer utsatta för mobbning, orättvis behandling och sexuellt våld och utnyttjande. Sex procent av de yngre och tio procent av de äldre tjejerna har varit utsatta för sexuellt våld och utnyttjande.
Ser man till gruppen med funktionsnedsättning är de ännu mer utsatta. Där uppger 34 procent i den äldre gruppen att de utsatts för hot, jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Och i den yngre gruppen är sexuellt våld och utnyttjande dubbelt så vanligt bland dem med funktionsnedsättning. De utsätts även betydligt mer för mobbning.
Ungdomar med funktionsnedsättning känner sig mer utsatta för hot och mobbning.
Positiva till företagande
När det gäller studier är det betydligt fler tjejer än killar som kan tänka sig läsa vidare efter gymnasiet, 61 procent mot 39 procent. Utlandsfödda elever tror i större utsträckning att de någon gång kommer att läsa vidare än svenskfödda. Och cirka hälften av eleverna kan tänka sig att starta eget företag – där är killarna mer positiva.
Vill ha annat inflytande
Enligt enkäten vill eleverna ha mer inflytande i skolan. Bara hälften av de yngre och ännu färre bland de äldre anser att personal lyssnar på och tar elevrådet på allvar. Eleverna upplever sig ha mest inflytande på inom- och utomhusmiljön. Viktigast för dem är att ha inflytande över schema, skolmat, läxor och prov. Men det är stor skillnad mellan vad de upplever sig ha inflytande över och vad de upplever sig få inflytande över.
Tjejer vill vara med och påverka mer än killar men upplever samtidigt att de inte blir lyssnade på i lika hög grad. Det gäller både i skolan och i frågor som rör kommunen. Samtidigt vet många elever inte var de ska vända sig för att utöva inflytande i kommunen. De flesta vänder sig till någon de känner när de vill påverka. Få använder sig av kommunens påverkanskanaler.
En stor andel, 52 procent av de äldre och 42 procent av de yngre eleverna, vill inte vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Bristande intresse anges vara den vanligaste orsaken.
Fler analyser krävs
Resultaten har presenterats i kommunfullmäktige och delar av dem i ungdomsfullmäktige. Där ställdes även en del kompletterande frågor till ungdomarna.
– Vi behöver göra ytterligare analyser av materialet. Ungdomarnas svar till politikerna är bara första steget. Vi måste också förstå vad som egentligen ligger bakom svaren och variationen i svaren och ställa fördjupande frågor, säger Maria Wikström, verksamhetsutvecklare vid socialkontoret.
Maria Wikström har arbetat med enkäten vid Skellefteå kommun.
– Vi vuxna ska inte själva tolka enkäten. Ungdomarna behöver svara på vad som ligger bakom svaren annars kan eventuella åtgärder bli felriktade, säger hon,
Hon tar som exempel att elever svarat att de är otrygga på bussen – men är det på skolbussen eller är det på bussen på kvällen eller är det busschauffören som kör illa?
Först ska materialet tas upp i kommunens nämnder – därefter kommer man att bestämma hur arbetet ska fortsätta. Enligt Maria Wikström är det ett arbete som kommer att ta tid.
– Det kommer att ske både genom dialog och digitalt, säger hon.