Efter en spaningsinsats i Stockholm, där polisen sökte igenom brevlådor, greps en man som sålde stora mängder subutex till Skelleftebor.
Norran har de senaste åren haft ett stort antal artiklar som berättat om narkotikasituationen i Skellefteå: om drogvaneundersökningar, kommunens kartläggning som visat på en fördubbling av antalet unga missbrukare mellan åren 2014 till 2018, larmen från fältarbetare inom kommunens socialtjänst.
I en intervju i Norran den 31 januari i år påpekade Iosif Karambotis (S), ordförande i socialnämnden i Skellefteå:
– Jag är väldigt orolig. Vi märker i våra handlingar att det förekommer barn som hamnar i missbruk. Någon gång i månaden händer det att vi tar beslut enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare. Att hamna i missbruk är en katastrof både för den unga personen och för samhället.
Under flera år har polisen kunnat avslöja en omfattande hantering av narkotika med koppling till Skelleftebygden.
Det har bland annat handlat om en amfetamingömma i Norsjö, om en cannabisfabrik i Adak som upptäcktes tack vare tips från privatpersoner samt en stor knarkhärva där den så kallade Sub-mannen levererade stora mängder subutex till Skelleftebor.
En viktig del i kampen mot narkotikan är hur polisen prioriterar sina insatser.
Eftersom det ytterst sällan finns någon som anmäler ett narkotikabrott – förutom kanske oroliga föräldrar som hittar narkotika i närheten av sina barn – så står och faller polisen med de egna utredningsinsatserna.
I tre år har polisen i Skellefteå haft särskilt grupp, en resursgrupp som fått en huvudinriktning på narkotikaärenden men man har även arbetat med andra ärenden som bygger på inkomna underrättelser och tips. Chef för gruppen har varit Lars Persson.
– Så här långt har arbetet de här tre åren ofta handlat om narkotika som aktiverats och genomförts via underrättelsetips och spaningsinsatser. Detta arbete har på olika sätt givit frukt vilket också syns i statistiken. Arbetet har skett dels av gruppen själv men också ibland genom samarbete med kollegor här i Skellefteå, grova brott Umeå samt i andra polisområden runt om i Sverige, exempelvis Luleå, Umeå, Stockholm och Skåne, berättar Lars Persson.
Hur var situationen dessförinnan i Skellefteå?
– Då var det en helt klart begränsad spaningsverksamhet sedan den förra gruppen lades ned för ett antal år sedan, det fanns en hel del tips som inte var bearbetade. Brottsligheten fanns men vi hade inte resurser att ägna oss åt det här. Sedan resursgruppen kom till för tre år sedan har det funnits en helt annan möjlighet att arbeta med ärenden där det funnits ett bra underlag att gå vidare med, och med personal med bra kunskap i dessa ärenden.
Lars Persson var tidigare chef för den så kallade resursgruppen vid polisen i Skellefteå. Nu görs gruppen om till en spaningsgrupp som får hela Västerbotten som arbetsplats.
– Vi har nu kunnat rikta in oss på de som säljer och hanterar narkotika, och inte bara de som polisen upptäcker ”på gatunivå”, alltså de som är påverkade och kanske bär på sig mindre mängder. Helt enkelt att titta närmare på de som säljer och tjänar på andras olycka, fortsätter Lars Persson.
Ju mer polisen söker, desto mer finner man också, det är en gammal sanning när det gäller narkotika. Därför kan statistik bli missvisande för enskilda städer som kan beskrivas som ”knarkstäder”, när en viktig faktor är att riktade polisresurser driver upp statistiken om innehav och eget bruk.
Hur bedömer du Skelleftepolisens arbete de senaste tre åren?
– Det har blivit ett bra utfall, en hel del fällande domar de senaste åren och flera gånger har det rört sig om stora mängder, svarar Lars Persson.
Men rent konkret, hur syns detta?
– Beslagen har ökat markant under de här tre åren. Det är ett resultat av allt från de riktade insatserna men också bra polisarbete ute på fältet där inledande utredningsinsatser har lett vidare till beslag i fordon, bostäder och vad den misstänkte burit på sig.
Flera personer som odlat cannabis, både i mindre och större mängder, har avslöjats av Skelleftepolisen de senaste åren.
Lars Persson berättar att polisen i Skellefteå beslagtagit sammanlagt 54 kilo cannabis under 2018 och 2019, vilket i relation till tidigare år är rekordsiffror.
– Tillsammans med bensodiazepiner, alltså narkotikaklassade läkemedel, är cannabis en drog som vi oftast träffar på i Skellefteå. Det finns också en ökning av beslag av kokain och heroin, även om det i dessa fall handlar om betydligt mindre mängder.
Under 2018 och 2019 beslagtog Skelleftepolisen 34 000 narkotikaklassade tabletter.
– Och fram till i början av juni i år har det beslagtagits 27 000 tabletter. Enskilda, större ärenden driver förstås upp statistiken, men det visar också på den stora efterfrågan av dessa preparat.
Polisens statistik visar också att personer, som under 2019 dömdes för narkotikabrott med koppling till lokalpolisområde Skellefteå, sammanlagt fick 19 års fängelse.
Skellefteå tingsrätt har under 2019 beslutat att flera hundra tusen kronor, som polisen hittat vid husrannsakningar, ska förverkas.
Vidare så har tingsrätten beslutat i flera domar att förverka minst en halv miljon kronor, pengar som bedömts haft koppling till vinster i samband med knarkförsäljning.
Visst har den nya tekniken också inneburit fördelar för polisen när det gäller att säkra bevis?
– Ja, en viktig del för polisen att komma vidare är inte minst genomgångar av mobiltelefoner, kontroll av sociala medier, utdrag från bankonton med mera. Där lämnas det olika spår som blir viktiga i det fortsatta utredningsarbetet, svarar Lars Persson.
Hur ska man se på narkotikabrotten i ett större perspektiv?
– Den är ofta en del av annan och grov brottslighet. Det innebär våld, utpressning, att brottsoffer och vittnen hotas, kidnappningar och frihetsberövanden, som vi har färska exempel på här i Skellefteå. För att finansiera ett narkotikamissbruk behövs pengar vilket i sin tur skapar skulder – och nya brott i jakten på pengar.
”Spaningsgruppen ska jobba mot narkotika, prostitution, människohandel, kidnappningar och en viss typ av våldsbrott inom kriminella miljöer”, säger polischef Lars Westermark.
Lars Westermark, chef för polisen i Skellefteå, säger:
– Det är en permanent satsning på en spaningsgrupp, där vi gör en förändring av vissa resurser som också ersätter den tidigare så kallade resursgruppen. Gruppen kommer att ha hela länet som arbetsfält och ingår i polisens grova brott-avdelning.
– Att mera i detalj berätta om hur gruppen arbetar, hur den är organiserad och vilka som ingår vore olämpligt med tanke på de arbetsuppgifter som gruppen kommer att få. Men med ökad kompetens och ökade resurser är det här ett sätt att möta en mera komplex brottslighet när det gäller exempelvis narkotika, prostitution, människohandel, kidnappningar och en viss typ av våldsbrott inom kriminella miljöer, tillägger Lars Westermark.