Ny guldgruva för kommun och företag

Med kommunens data kan företag skapa nya tjänster för medborgarna.

Foto: Christine Olsson/TT

Kommunikationschef Gabriella Hahr Werkmäster berättar att i dag upplever bara två av tio invånare att kommunerna i landet lever upp till deras digitala förväntningar. Man vill helt enkelt att det blir enklare och snabbare att ta del av tjänster via uppkoppling.

Gabriella Hahr Werkmäster, kommunikationschef

Foto: Paulina Holmgren

En stor del av jobbet kommunen gör handlar om att få kommunens förvaltningar att samspela så att det blir enkelt för medborgarna att orientera sig i tjänster och information.

Litegrann som ett kommunalt 1177.se.

Skräddarsyr tjänster

Därför har kommunen också införskaffat en e-tjänsteplattform som ska fyllas med tjänster för medborgarna. Första året kommer det att skapas 30 tjänster.

– Det ska vara enhetligt, snyggt och tilltalande och man ska kunna hitta saker snabbt när man besöker webbplatsen eller loggar in. Det är viktigt att invånarna är med i utvecklingsarbetet så att tjänsterna blir bra och att man får möjlighet att följa sina egna ärenden, säger kommunikationschef Gabriella Hahr Werkmäster.

För många kommer mobilen att bli sättet på vilket medborgarna tar del av kommunala tjänster som riktar sig till olika målgrupper, exempelvis förskoleföräldrar eller de som vill starta företag i kommunen.

– Att de här tjänsterna fungerar blir en jätteviktig attraktivitetsfaktor i framtiden, säger Gabriella Hahr Werkmäster.

Nya företagsidéer

För att göra detta måste kommunen även samarbeta med andra kommuner och myndigheter. Det krävs att man delar på data och att data blir mer öppen.

Kommunchef Kristina Sundin Jonsson betonar att det inte handlar om att lägga ut information om individer men det finns mycket annan data som kan intressera medborgarna, näringslivet och journalister.

– Information är den nya guldgruvan, säger hon.

– Näringslivet kommer att kunna använda datan för att utveckla tjänster lokalt, regionalt och nationellt, tillägger hon.

Det kan exempelvis handla om kartdata, fastighetsdata, demografisk data, information om hur människor förflyttar sig och var man bor.

Sensorer och kameror

Även inom den kommunala sfären kan informationen samköras för att spara resurser.

– Istället för att rutinkontrollera belysningsstolpar kan vi koppla dem mot kartdata och via sensorer få veta om de inte fungerar. Eller så kan vi korsköra data så att vi vet när det är lönsamt att gå över till led-belysning, säger Marie Larsson, avdelningschef för kvalitet och förnyelse inom kommunen.

Digitaliseringen handlar också om hjälpmedel såsom trygghetskameror och sensorer i hemmet som skickar data om äldre som bor hemma. Det kan handla om att registrera förändringar, om någon rör sig i huset nattetid, om belysningen är tänd eller om spisplattan är på.

– Istället för att åka hem till personen och väcka dem i onödan så kan tekniken hjälpa till att skapa trygghet, säger Marie Larsson.

Robotar som handlägger

Det kan även handla om digitala hjälpmedel för människor med funktionsnedsättningar.

– Det ger fler möjligheter att bli delaktiga i samhället, säger Marie Larsson.

Automatiseringen har som nämnts redan börjat. Här ser kommunen stora möjligheter, speciellt om robotar automatiskt kan överföra information mellan myndighetssystem.

– Det gör det lätt att göra rätt. Vi ser att robotik skulle kunna användas på rutinmässiga uppgifter och frigöra resurser för annat, säger Marie Larsson.

Marie Larsson tror att det kommunala uppdraget kan komma att förändras på grund av digitaliseringen.

– Men vi vet inte exakt hur. I dag finns tjänster som utmanar det offentliga uppdraget. Vi har exempelvis kry.se som kom in och konkurrerade med landstingsuppdraget, säger Marie Larsson.

–Vi vill uppmuntra medarbetare och invånare att komma med idéer att hjälpa till med att utveckla uppdraget, tillägger hon.