Lorents Burman (S), kommunalråd i Skellefteå.
Norrbotniabanans dragning mellan Skellefteå och Dåva vinner laga kraft efter att regeringen avslagit sex överklaganden.
– Vi fick ett muntligt besked av regeringen på torsdagen. Det är förstås jättebra, säger Lars Bergdahl, projektchef på Trafikverket.
– Vi har dock inte sett beslutet ännu och vet inte om det innehåller några villkor att åtgärda i planerna.
Vad händer nu?
– I närtid så kan vi påbörja fastighetsinlösningar, säger Lars Bergdahl.
– Enskilda har drabbats hårt i den här processen, exempelvis fastighetsägarna på Mjölnargatan. För de är det en bra dag idag, säger Lorents Burman.
Järnvägsplanerna som godkändes är en detaljerad beskrivning hur Norrbotniabanan ska byggas och se ut. Lorents Burman är angelägen att arbetet startas upp snabbt.
– Det är verkligen hög tid att vi får det här beskedet. Det har gått ett år där vi från kommunerna tryckt på med samtal, möten och skrivelser. Nu är det skarpt läge. Regeringen och Trafikverket måste se till att arbetet kan påbörjas vid årsskiftet. Varje stopp, varje hinder tar tid, det behöver minimeras.
– Det är välkommet att regeringen nu har fastställt järnvägsplanerna, så att arbetet kommer vidare. Sett till storleken på detta infrastrukturprojekt och komplexiteten i planeringen är det omfattningen bedömningar som behöver göras. Det tar sin tid, oavsett färg på regering, säger Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd i Skellefteå.
Lars Bergdahl är projektledare för Norrbotniabanan hos Trafikverket.
Enligt Lars Bergdahl kan Trafikverket göra mer än att bara arbeta med fastighetsinlösen efter beskedet.
– Det går att påbörja lantmäteriförrättningar, vi kan påbörja värderingar av skog där Norrbotniabanan ska dras och se vilka ersättningar det rör sig om samt starta arbetet med att bygga vägar.
Efter ett år kan allt arbete rulla igång igen.
– Trafikverkets järnvägsplaner är väl genomarbetade. Man hade kunnat klara av överklagandena på tre månader, men nu är vi i alla fall där. Nu gäller det ha tydliga tidsplaner och se att Norrbotniabanan färdigställs i tid, säger Lorents Burman.
Tidigare uppgav Trafikverket att Norrbotniabanan till Skellefteå skulle var byggd 2032.
I ett mejl till VK kommenterar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson beslutet:
”Jag är medveten om att Norrbotniabanan är viktig för många. Ett projekt av den här storleken är mycket komplext och innebär en stor mängd avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen. Det har därför varit viktigt att ärendena beretts noggrant och omsorgsfullt.”
Planerna mellan Dåva och Skellefteå för Norrbotniabanan är blev överklagade för drygt ett år sedan.
Bland annat det här handlade överklagningarna om som regeringen behandlade på torsdagen:
• Granbodarna–Södra Tuvan. Det fanns oro över försörjningen av dricksvatten i Yttervik genom den dragning som finns nu Båtvikstjärn–Ytterviks skyddsområde. I överklagan föreslogs att järnvägen går där dagens E4 ligger och att E4 flyttas norrut.
• Risön–Skellefteå C. Här gäller det några fastigheter med beteckningen Hedensbyn (Tuvan). Motsatte sig intrånget på K-skyddad fastighet och området där Risöns herrgård stod. Motförslaget var att dra järnvägen närmare väg 372.
• Södra Tuvan–Skellefteå C. Även här finns tre olika nivåer på överklagan kring området söder om Skellefteå lasarett. Första var att minska ytan för järnvägens korridor. Andra var att ändra järnvägens placering. Och tredje att hela beslutet undanröjs.
• Genom Ånäset. Järnvägsplanerna tar stort område av åkermark. I överklagan föreslogs att dra järnvägen väster om E4.
• Bureå Ytterbyn–Granbodarna. Dragningen förbi Istermyrliden/Häggnäs splittrar området. Motförslaget var att dra sträckningen genom en sumpskog väster om Häggnäs.
• Gryssjön–Robertsfors. En station i Bygdeå ifrågasattes och dragningen i områden med naturvärden.