Norran har senaste dagarna granskat våld, hot, och kränkningar i skolorna i Skellefteå. De anmälningar som gjorts gäller både skolpersonal och elever.
Nu har vi gjort en sammanställning av antalet anmälningar i skolans system Draftit som gäller elever. Tidsperioden är 2022 och fram till mitten av februari 2023. Sammanställningen visar att anmälningarna varierar mycket från skola till skola.
I Bolidenskolan har exempelvis 203 anmälningar gjorts, vilket innebär nästan två elever per anmälan. Gummarksskolan ligger lika högt. Bland dem som har flest elever per anmälan finns Björnåkersskolan och Hjoggböleskolan. Den senare har bara gjort en anmälan
Andelen anmälningar måste inte nödvändigtvis betyda att det är mer stök. En annan förklaring kan vara att personal är flitiga att anmäla incidenter. Oavsett säger de höga talen något om hur ofta elever kränks och diskrimineras på en skola på ett sätt som gör att personal känner sig manade att anmäla detta.
Henrik Bolin, avdelningschef för grundskolan i Skellefteå, berättar att medarbetarna har en god benägenhet att anmäla kränkningar. Statstiken används för att föra dialog med skolledare och undersöka orsakerna.
– Om en enskild enhet har en låg andel anmälningar så bör rektor föra en diskussion med medarbetarna i verksamheten om vad det kan bero på, exempelvis om det är en trygg verksamhet med få kränkningar eller om det är något i efterlevnaden till våra rutiner som behöver förbättras.
Han påpekar att alla skolor har samma riktlinjer vad gäller att anmäla till huvudmannen. De kan med jämna mellanrum behöva aktualiseras, exempelvis nyanställning.
– Kommunens siffror för elevernas upplevda trygghet i Skolinspektionens skolenkät visar dock på att vi inte avviker på generell nivå från riket i övrigt på den variabeln. De enheterna du lyfter som har få anmälningar har relativt goda resultat vad gäller trygghet i enkäten och de som anmäler oftare har också lägre siffror på tryggheten.
Norran kontaktar de skolor som har bland de högsta och lägsta siffrorna i sammanställningen.
Kajsa Rieglert Fahlgren är rektor vid skolan i Boliden. Hon skriver i ett mejl att hon tycker det är en viktig fråga vi lyfter.
– Bolidenskolans område med tre skolenheter och två fritidshem har som rutin att dokumentera alla kränkningsärenden som uppfattas av personal eller meddelas personal av elev. Vi är mycket noga med att använda och dokumentera i systemet.
Hon berättar att ärendena följs upp av likabehandlingsteamet, som är knutet till enheten.
– Ny personal får lära sig använda Draftit och samtidigt påminns befintlig personal om rutinen att agera även genom en registrering.
Hon tror att även om Bolidenskolan har en hög andel registrerade ärenden kan det finnas händelser som retts ut på plats, utan att dokumenteras.
– Kanske är dessa ärenden högre hos de skolor som har få registreringar, men det har jag svårt att uttala mig om.
De har även sett att en enskild händelse kan ge upphov till fler än en registrering.
– Jag ser många fördelar med Draftit och ser positivt på att personal fortsätter anmäla händelser i den utsträckning de gör, skriver Kajsa Rieglert Fahlgren.
Björnåkersskolan har minst andel anmälningar. På varje anmälan går det 59 barn.
– Ja, hur ska data tolkas? Hur det kommer sig att vi har få anmälningar jämfört med andra skolor kan jag inte svara på. Men jag vet givetvis vilka anmälningar vi har, säger rektor Inger Brännström Johansson.
Hon berättar att de årligen går igenom planen mot kränkande behandling och lyfter frågor kring Draftit, där anmälningar registreras. Att agera i situationer jobbar de med i vardagen. Hon berättar även att skolan har en tydlig mötesstruktur för elevhälsan. Kurator, specialpedagog, skolsköterska och ledning finns för förebyggande arbete och akuta situationer.
– Vi har samma grundstruktur som de andra skolorna när det gäller hur Draftit ska användas.
Hon tillägger att hon inte tycker det viktigaste är om man har många eller få anmälningar utan hur man agerar i de situationer som uppstår.
– Med 340 elever är det klart att det händer saker.
Hon tillägger:
– Vi har en väl fungerande skolmiljö men vi vet också att med så många elever så finns det elever och föräldrar som upplever det på annat sätt, säger hon.