”Ingen kan argumentera emot att vi människor vill ha det bra. Vi skulle inte ha något att äta och leva av utan fungerande ekosystem”, säger Micael Jonsson.
Till vardags forskar han om hur miljön styr artsamhällen och hur dessa påverkar ekosystemets funktion.
Han påpekar först att det inte är helt lätt att ge svar på min första fråga.
– Grunden är att en variationsrik miljö med många naturtyper ger mer biologisk mångfald. I vissa fall kan mänsklig aktivitet ge ökad artrikedom, exempelvis gjorde de småskaliga jordbruken det.
I en del av landet präglad av skog tillförde jordbrukarna en ny miljö och ökade därmed den biologiska mångfalden.
– Det är motsatsen till storskaligt jordbruk på en stor yta som ser likadan ut.
Mänsklig påverkan kan alltså vara positiv eller negativ för mångfalden, beroende på vad vi gör i ekosystemet.
Jordbruket berör en mycket begränsad del av landskapet i Västerbotten. Därför är det intressantare att titta på vad skogsbruket inneburit för artrikedomen. Micael Jonsson berättar att cirka 2 000 arter anses hotade på grund av skogsbruk i landet.
Som Norran beskrivit tidigare i serien var skogen varierad när vi kom hit, med olika trädslag, i olika åldrar, med brunna, skadade och gamla döende träd.
– Det storskaliga skogsbruket är homogent, ofta med ett trädslag och träden är jämngamla.
Micael Jonsson påpekar också att vi har blivit väldigt effektiva på att bekämpa bränder.
– Att skogsbränder inte sker missgynnar många arter som anpassats för bränd skog. Brand skapar variation i skogen med fler lövträd och död ved. Utan brand skulle granen ta över.
De arter som försvinner gör det för att de tappar sin livsmiljö som de anpassats till eller för att livsmiljön blir alltför fragmenterad. Men vilken typ av arter hotas då av det moderna skogsbruket? Enligt Micael Jonsson är det många insekter och svampar, men även vissa fågelarter.
– Mycket beror på brist på död ved och att skogen inte tillåts bli gammal. Den gamla skogen används som livsmiljö och som mat. Dessa arter har också en viktig roll i nedbrytningen av död ved.
När det gäller skogs- och jordbruk pekar han på att det enbart är negativt för vatten.
– Det kommer ett tillskott av näring, oftast kväve, vilket ger övergödning som kan missgynna naturliga arter i våra vatten och gynna andra. Våra vattendrag är naturligt näringsfattiga.
Vissa myggarter gynnas exempelvis eftersom de tål mer näring, medan dagsländor och nattsländor missgynnas. Micael Jonsson förklarar att insekter i sig är mycket viktiga för många processer, till exempel nedbrytning av organiskt material i vatten. De gör näringen tillgänglig för andra organismer.
– Knott som är så irriterande har en viktig roll som larver då de filtrerar och därmed renar vattnet. Utan knottlarverna och insekter som bryter ner orgastiskt material skulle vi ha smutsigare vatten som skulle fyllas av löv och det skulle bli näringsbrist. Knott är även viktiga bytesdjur för fisk.
Kalhyggen och dikning kan öka sediment i vattendrag vilket är negativt för filtrerande musslor.
– De täcks i princip över.
Flodpärlmusslan finns i vattendrag här i Västerbotten men anses vara starkt hotad och har minskat med hälften i hela landet på hundra år, enligt artdatabanken.
En annan art som hotas är vitryggig hackspett.
– Arten har påverkats negativt av skogsbruket då man motverkat lövträd. De hinner inte bli tillräckligt gamla.
Hackspetten har i princip varit utrotad från landet senaste 30 åren. Försök har gjorts att föda upp dem utan att lyckas.
–Under de senaste fem–tio åren har de naturligt flyttat in från Finland och man har försökt hjälpa dem genom att restaurera områden med mer döda lövträd. I år finns en häckning i Umeåområdet där de hittat en passande miljö.
Micael Jonsson har själv lyckats fånga en vitryggig hackspett på bild.
”Den är en så kallad indikatorart. Där den trivs, trivs många andra arter”, säger han.
Hur är det med fisk – hur såg det ut i vattendragen och sjöarna innan vi kom hit?
– Det är svårt att veta hur mycket som har försvunnit, men när man restaurerar vattendrag kommer fisken tillbaka, vilket tyder på att de minskat tidigare. Samtidigt kan det vara svårt att veta om de minskat på grund av något i vattendragen eller något i havet. Men vandringshinder och brist på lekmiljöer har förstås spelat roll.
Micael Jonsson tycker det är frustrerande att skogsbruket har en så negativ effekt när det inte behöver vara så.
– Som vi brukar skogen i dag har vi brukat den de senaste 60–70 åren. Att vända detta kan ta tid, kräva mycket arbete och kosta mycket pengar. Men vi skulle tjäna på det i längden. Vi är alla beroende av naturen och ekosystemen.
Det för oss in på frågan om biologisk mångfald.
Varför ska vi ha hög biologisk mångfald? Går det inte att strunta i vissa mindre viktiga arter?
Han påpekar att det inte finns något självändamål.
– Men det är oftast negativt med minskande biologisk mångfald. Dessutom spelar det stor roll vilka arter som finns, inte endast hur många arter som finns. Det kan finnas ekosystem med få arter, men i ett större perspektiv kan dessa arter vara unika i världen. Hugger man ner den specifika skogen kan man visserligen få fler arter, men kanske de vanligaste arterna. Därför kan man inte stirra sig blind på biologisk mångfald.
Numera pratar man mycket om de tjänster vi kan få av naturen – så kallade ekosystemtjänster i relation till artrikedom.
– Det är det mest objektiva sättet att motivera mångfalden. Maximerar man en tjänst från naturen får man mindre av annat. Skogen producerar mycket tall. Samtidigt minskar den biologiska mångfalden, fisket försämras, bärplockningen kan bli sämre, liksom jakten.
Man behöver alltså väga tjänsterna mot varandra.
Han betonar också att biologisk mångfald kan vara ett skydd på sikt, om klimatet blir varmare och torrare.
– Torka i skogen kan leda till okontrollerbara bränder, med mer biologisk mångfald minskar effekterna av torkan och bränderna då vissa delar av skogen klarar sig bättre.
När det gäller sällsynta arter påpekar han att de kan vara sällsynta av den anledningen att vi gjort dem det.
– De kanske inte uppfyller en viktig roll i en produktionsskog, men i ett orört ekosystem. Vid miljöförändringar kan de ovanliga arterna plötsligt bli viktiga igen i ekosystemet. Utan dem kan ekosystemet kollapsa.
Han tar även fram estetiska skäl för biologisk mångfald – att vi gillar att vandra i naturen, titta på älgar och plocka svamp.
Enligt Micael Jonsson händer det just nu mycket när det gäller restaureringar av miljöer.
– Och det verkar ha en positiv effekt. Samtidigt oroar det mig om skogsbruket skulle intensifieras vilket skulle kunna leda till ytterligare förlust av biologisk mångfald, men även i det långa loppet drabbas skogsbruket negativt, genom större skador från bränder, stormar och skadedjur.