Rapporten lyfter fram Arlanda som en kritisk resurs för regioner utanför Stockholm.
Analysen som konsultföretaget WSP gjort, på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen, visar att Arlandas svaga utveckling kostat Sverige upp emot 300 miljarder kronor de senaste tjugo åren. Den visar också att om trenden fortsätter kan den totala samhällsekonomiska förlusten bli så stor som 1 700 miljarder fram till 2050.
Rapporten lyfter även fram Arlanda som en kritisk resurs för regioner utanför Stockholm. I norra Sverige, där en stor del av den gröna omställningen sker, har bristen på tillräckliga flygförbindelser enligt utredarna lett till förlorade intäkter på över två miljarder kronor bara under det gångna året.
– Här skiljer sig dock Skellefteå ut från övriga flygplatser i norra Sverige. Vi har faktiskt nu lika många resenärer som innan pandemin drabbade oss, berättar Robert Lindberg, vd på Skellefteå Airport för Norran.
Men han är orolig över att utarmningen av Arlanda på sikt också kan få stora effekter i Skellefteå.
– Om företag ska etablera sig här krävs bra utbud på flyg och det gäller också turismen.
Han konstaterar att Norwegian är ”nöjda” med utfallet av resenärer till Skellefteå så här långt efter återkomsten i oktober.
– Helgerna har gått riktigt bra för dem medan det varit lite svagare under veckodagarna, säger Robert.
Robert Lindberg hoppas att SAS i framtiden kommer att satsa på en direktlinje från Skellefteå till Kastrup.
Enligt honom är Ryan Air ”väldigt nöjda” med utvecklingen för direktlinjen Skellefteå-Gdansk.
– Den har till och med gått bättre än väntat. Och det är inte bara sommaren som fungerar. I Gdansk har de en fantastisk julmarknad som lockar många resenärer, berättar Robert.
Han har sett att det är en hel del resenärer som åker från Skellefteå till Gdansk för att sedan ta sig ut i Europa.
– Gdansk är nämligen också en riktigt bra hub för detta.
Robert Lindberg konstaterar att Norwegian är ”nöjda” med utfallet av resenärer till Skellefteå så här långt efter återkomsten i oktober.
Robert Lindberg hoppas att SAS i framtiden kommer att satsa på en direktlinje från Skellefteå till Kastrup. När SAS, kom ur sin rekonstruktion i augusti med Air France-KLM som majoritetsägare, valde de nämligen att prioritera Kastrup som hub. Och den danska staten köpte i början av december ut Kastrup från börsen och tog därmed ett helhetsgrepp om landets flyginfrastruktur.
– Från Köpenhamn kan man nå betydligt fler destinationer runt om i världen än från Arlanda, så att flyga direkt från Skellefteå till Köpenhamn skulle underlätta för våra resenärer, konstaterar han.
WSP har också jämfört flygplatsens utveckling med de övriga nordiska storflygplatserna. Resultatet är tydligt: Arlanda presterar betydligt sämre än sina nordiska motsvarigheter i att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.
– 2001 var Arlanda den största flygplatsen i Norden. Nu ligger den bara på tredje plats, konstaterar Robert Lindberg.
Skellefteå skiljer sig från övriga flygplatser i norra Sverige. Här har man lika många resenärer som innan pandemin.
Bara för 2023 beräknas produktionsförlusten för Arlandas svaga utveckling ha uppgått till 16 – 26 miljarder kronor. Arlanda rankas i bottenskiktet av Europas 50 största flygplatser i förmåga att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten. Om Arlanda hade utvecklats i nivå med övriga nordiska storflygplatser skulle flygplatsen 2023 ha hanterat 31 miljoner passagerare, 35 procent fler än det faktiska antalet.
- Detta drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett pressmeddelande.