I Region Västerbottens tre närsjukvårdsområden – Umeå, Skellefteå och Södra Lappland – ingår den vård där just närhet är en kvalitetsaspekt.
– I Skellefteå innebär det alla hälsocentraler och ungefär halva sjukhuset; akutmottagningen, medicinkliniken, psykiatrin och rehabcentrum som har många gemensamma patientflöden, säger Camilla Andersson.
Sen april ifjol är hon närsjukvårdschef i Skellefteå. Det är första gången på tio år som en person i regionens förvaltningsledning är stationerad här.
Skellefteå växer, samtidigt som sjukvårdssystemet håller på att förändras i grunden utifrån ledorden "god och nära vård".
– Ett av områdena är nära samarbete mellan regionen och kommunen, där vi bland annat utvecklar nya organisationsformer som mobila team, för att underlätta för patienter och invånare som behöver hjälp från båda håll. Den största gruppen är såklart äldre, men även psykiskt sjuka och personer med funktionsvariationer är i stort behov av ett gott samarbete, säger Camilla.
– Vi har en historia av att sjukhuset, hälsocentralerna och kommunen har separata planer, och som patient kan man bli ganska vilsen i vem som ska hjälpa en med vad. Det behöver vi knyta ihop bättre och få till bra flöden som tar bort så mycket dubbelarbete som möjligt.
Ett annat tema är digitalisering.
– Det finns en bild av att regionens sjukvård jobbar traditionellt, med väntelistor och mottagningar, och digital vård är de privata som tjänar en massa pengar. Det blir en polariserad debatt huruvida det är bra eller dåligt. Jag ser att vi i en snar framtid måste få områdena att närma sig varandra. Vi pratar om en ”digifysisk vårdkedja”, där ett vårdbehov kan börja hanteras digitalt och sedan fortsätta fysiskt om skulle behövas en undersökning, provtagning eller röntgen. Idag är det till stor del separata system och varje vårdkontakt blir ett nytt ärende där vi måste börja om processen.
Andra aspekter är digitala vårdmöten och så kallad monitorering där patienter med långvariga sjukdomar själva kan registrera och rapportera in sina mätvärden. Även frågeformulär och skattningsskalor ska bli enklare att fylla i direkt i mobilen i och med det nya journalsystem som regionen står inför att införa.
– Vi är verkligen bara i början av vad vi kan göra för att människor ska känna en större trygghet och tillgänglighet tack vare tekniken.
Kommer digitaliseringen att ersätta det mänskliga mötet? Nja, vi ska tänka både och, inte antingen eller, menar Camilla.
– Vi måste se när det ger ett mervärde och vilka alternativen är. Hur kan vi göra om en patient som har hjälp av hemtjänst och kommunens hemsjukvård behöver en läkarbedömning? Antingen måste den sjuka människan åka till vården, eller så ska en läkare använda mycket tid till transport, eller så kan vi ha ett videosamtal med patienten och på samma tid hinna prata med fler.
– Sen är det viktigt, särskilt i primärvården, att värna patientrelationerna. För har du haft en bra kontakt med någon över tid är det inte otryggt att sen prata med den personen via video. Vi behöver också bli bättre på att lyssna in hur individen vill ha sin vård – fortsätta utveckla förmågan att både jobba standardiserat och personcentrerat.
Vilka speciella förutsättningarna har Skellefteå då?
– I mycket är vi lagom stora, med ett tillräckligt befolkningsunderlag för att ha en bredd i utbudet och kunna bedriva utveckling. Det finns ett nära samarbete mellan de olika klinikerna och med kommunen. Vi har precis som stora delar av Sverige utmaningar med bemanning, men är inte lika hårt drabbade som många andra. Kostnadsutvecklingen har blivit bättre på alla områden det sista året, även om ekonomin fortsätter vara en stor utmaning, säger Camilla.
– På hälsocentralerna har vi haft en riktigt ansträngd period med stora brister vad gäller läkarbemanning. Vi har nått botten och vänt, är min bedömning. Nu har vi många utbildningsläkare på plats och vi kommer i närtid att stärka upp med en klinisk utbildningsmottagning som ger en bättre miljö för studenter. Men kostnaderna för hyrläkare behöver vi dras med ett par år till, tills vi hunnit bygga upp en tillräckligt stor mängd färdiga specialister.
Kan Skellefteborna lita på att sjukhuset kommer att finnas kvar på sikt?
– Absolut! Vi ska framförallt få ett modernare sjukhus. Jag kommer att vara en påtryckare i frågan om ombyggnationer och renovering. Det är Skellefteås tur nu!