Norran har begärt ut klimatdata från SMHI under perioden 1960 till i dag. Den visar att medeltemperaturen i snitt ökat med 1,2–2,7 grader här i norra Västerbotten och A-kommunerna om man gör en jämförelse mellan perioden 1961–1990 och 1991–2020. Mest har den ökat i Arvidsjaur.
Dagarna med högsommarvärme har blivit fler, höstarna kommer senare och vårarna tidigare. Det kan handla om några dagar eller uppemot tio dagar.
I Skellefteå har den genomsnittliga tidpunkten när det blir vår flyttat från 5 april till 29 mars om man jämför de två perioderna ovan. Hösten har med samma jämförelse förskjutits från 9 september till 16 september.
Forskare har länge varnat för högre temperaturer, ökad risk för skogsbränder men även för översvämningar då nederbörden förväntas öka med ett varmare klimat. Många odlare och djurägare minns säkert sommaren 2018 då grödor torkade bort och det blev svårt att få fram foder till djuren.
Och visst har det varit varmt i vår. SVT rapporterade att våren hade nått Västerbottens kustland 16–20 mars, det vill säga det rådde noll grader i dygnsmedeltemperatur under sju dagar. Det var ovanligt tidigt.
Men märks skillnaden? Norran besökte hobbyodlaren Annika Pettersson i Hökmark och tidigare bonden Nils Persson i Bissjön för att höra om de noterat förändringarna.
– Det har blivit en betydligt längre växtsäsong. Man märker det framför allt på hösten. Förr när man skulle ta upp potatis hade riset ofta frusit. De vilda blommorna blommar tidigare. Förr hade man ofta liljekonvalj till skolavslutningen, men nu har den blommat ut då, säger Annika Pettersson.
Hon och hennes man Torsten flyttade till huset i Hökmark 1977 och hon har odlat sedan dess. I bygden har hon bland annat gjort sig känd för att odla vitlök. I dag växer allt möjligt på tomten; bondbönor, spenat, fänkål, squash, mangold och löksorter. Paret är delvis självförsörjande på grönsaker.
Hon har märkt av att somrarna blivit hetare och i kombination med att det blåser så torkar det ut marken.
– Jag får jobba mer med att behålla fukt och täcka odlingarna med halm och gräsklipp. Det gjorde vi inte tidigare.
Annika försöker undvika att vattna från bybornas gemensamma vattentäkt, men torråret 2018 blev hon till slut tvungen.
– Jag tänkte oj, oj, oj, hur ska det bli när det blir ännu varmare. Blåbärsriset och träd i skogen torkade. Jag vill nog helst ha en vanlig svensk sommar med växlande väder.
Även vintertid oroar hon sig, när det regnar, fryser och snöar om vartannat.
– Jag tänker att vitlöken ska ruttna i jorden. Jag har upphöjda bäddar men samtidigt torkar de lättare ut då. Växter som behöver mycket vatten kanske inte blir det bästa att odla i framtiden.
Men klimatförändringarna öppnar också för att odla nya växter som kräver mer värme. De har satt björnbär och har en vinranka mot en vägg utomhus som gett små klasar vindruvor.
Hur tänker du kring temperaturökningen?
– Vi försöker göra det vi kan själva, begränsa bilkörningen, odla, minska matsvinn och återvinna. Man kan känna att åh vad skönt att det blir varmt. Det är svårt att se konsekvenserna på lång sikt. Kanske är det därför klimatdiskussionen inte slår igenom här.
Nils Persson i Bissjön har varit intresserad av jordbruk så länge han kan minnas. Gården köpte han 1972 och den togs över av sonen för tio år sedan. Han har därmed ett långt perspektiv på odling och djurhållning. När han tänker tillbaka är det flera saker som var annorlunda när han var yngre.
– Isbrytarna hade mer jobb när jag var barn, när vi jagade älg på hösten var det rimfrost i gräset – nu kan man sitta i älgtornet i kortkalsonger.
Blöta vårar är också ovanligare.
– Det finns nästan aldrig tjäle på våren. Det är klart, om det är milt till jul och sedan blötsnö så blir det ingen tjäle. Det gör ju också att skogsbruket får problem, säger han och berättar samtidigt att han har sett granbarkborrar i träd i närheten.
Somrarna i sig ställer inte till några större problem.
– Möjligtvis kan man uppleva mer extrema väder, flera veckor när det är varmt och torrt. Jag har aldrig tidigare upplevt en torka som den 2018. Som barn upplevde jag att det var ömsom regn, ömsom sol.
För bönder är det inte en nackdel att odlingssäsongen förlängs, förklarar han.
– Det är sällan spannmålet fryser bort nu. På 60-talet när vi odlade i Hökmark då frös det under fem av sex år. Även på 1970-talet var det spännande varje höst. Nu kan det istället bli för blött på hösten.
Oftast kan man ta fler skördar, vanligtvis tre under de senaste 15 åren.
– Vi var ganska moderna som tog två 1978.
Bönderna satsar på nya grödor till foder, såsom vete eller funderar på sojaalternativ.
Men även om det varmare klimatet för med sig fördelar för bönderna här är han ändå lite oroad.
– Jag skulle gärna vilja frysa klimatet nu. Fortsätter det blir det nog inte bättre. Det finns avigsidor också, såsom mer skadegörare. I Spanien pratar man om att många delar blir öken och även i USA. Det kan bli så här också om det fortsätter. Eller så blir det att skörda och gödsla året om. Jag tror inte att vi vill ha ständig sommar.
Hur pratar bönderna om omställningen?
– Det är ett ansträngt läge för de flesta och de har inte tid och ork att fundera på att ställa om. Har du byggt och gjort dig skyldig 20 miljoner kronor är det inte snabbt gjort.