Mystisk bajslukt i älven – experten: "Katastrofalt"

Under förra helgen luktade Kågeälven dynga, skummade och var ovanligt brun och grumlig. Kommunens utredning gav inga svar men Thomas Johansson från Kågeälvens FvO har en teori: "Det är så onödigt".

Kågeälven luktade bajs, skummade och var ovanligt brun under förra helgen. Kommunens utredning gav inga svar på vad som kan ha orsakat stanken.

Kågeälven luktade bajs, skummade och var ovanligt brun under förra helgen. Kommunens utredning gav inga svar på vad som kan ha orsakat stanken.

Foto: Saga Korkman Westling

Skellefteå2024-07-20 14:00

Nyheten i korthet

  • Kågeälven i Skellefteå luktade ovanligt illa förra helgen, med tecken på att gödsel kan ha runnit ner från närliggande åkrar.
  • Kommunen utredde händelsen men kunde inte bekräfta orsaken; jordbrukare nekar att de nyligen gödslat sina åkrar.
  • Thomas Johansson från Kågeälvens FvO uttrycker oro över konsekvenserna för älvens ekosystem, speciellt efter att skog längs älven avverkats tidigare i år.

Det var efter förra veckans hällregn som folk uppmärksammade att vattnet luktade koskit och var ovanligt brunt och skummade. Thomas Johansson som är engagerad i Kågeälvens nedre fiskevårdsområde säger att symtomen älven visade förra helgen tyder på att gödsel har forsat ner från åkrarna. 

– Det är katastrofalt eftersom det ökar övergödningen i älven, och till följd även i Östersjön. I höga doser är det livshotande för arterna som lever där, säger han.

undefined
Thomas Johansson är engagerad i Kågeälvens nedre fiskevårdsområde.

Kommunen blev informerad om fenomenet och beslutade att utreda saken. Enligt Johanni Wellenius, som är miljöinspektör på Skellefteå kommun, skulle det kunna bero på gödsel från åkrarna eller ett läckage på en spillvattenledning.

– Vi har varit i kontakt med bönderna och frågat hur de gödslat, säger han.

undefined
Johanni Wellenius är miljöinspektör på Skellefteå kommun.

Bönderna ska ha sagt att de inte gödslat i närtid och att det därför inte ska ha berott på det. 

– Vi har dokumenterat händelsen och lämnat över till de som jobbar med tillsyn på lantbruk. Det kan bli en framtida dialog men i dagsläget kan vi inte utreda saken närmare, säger han.

Jordbrukare med marker kring en bit av Kågeälven beslutade i vintras att avverka den skog som fanns längs kanterna. Att behålla träd längs älven är vitalt för dess välmående, enligt Thomas Johansson. Trädens rötter binder marken så att risken för erosion minskar, alltså att kanterna rasar ner i älven. Det binder också de näringsämnen som lantbrukarna använder på åkermarkerna vilket förhindrar en viss mängd från att hamna i vattnet. 

undefined
Till vänster är Kågeälven före kantområdet avverkats och till höger är älven efter.

Men att bajslukten från förra helgen har en direkt koppling till att kantzonen avverkats går alltså inte att fastställa. Thomas Johansson, som till vardags arbetar för Stiftelsen för Östersjölaxen, är oavsett orolig över konsekvenserna det har på livet i älven. Växtligheten längs kanten skuggar älven och förhindrar temperaturen att stiga till grader som hotar arterna i vattnet.

– Man blir jättebesviken. Det påverkar den här gemensamma resursen som vi har byggt upp. Vi har lyckats återetablera ett helt laxbestånd som var utslaget, säger han.

Det han syftar på är fiskevårdsområdets stora satsning på att restaurera älven, något som pågått i flera år och som Norran tidigare skrivit om.

– Lax dör vid 23-24 grader. Fiskarna och övriga arter i älven är otroligt känsliga, och allt som påverkar får stora konsekvenser, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!