Det är nämligen varken hälsomässigt eller ekologiskt hållbart. Forskare har därför försökt ta fram en diet som skulle kunna möta både människors näringsbehov och samtidigt inte försämra miljö och klimat. Projektet heter EAT-Lancet Commission och engagerade 37 forskare från 16 länder inom olika områden. Det är det första försöket att ta fram ett vetenskapligt mål för vårt matsystem för alla på planeten. Tanken är att det ska fungera för tio miljarder människor 2050.
Om man tar hänsyn till både hälsa och miljö skulle hälften av tallriken bestå av frukt och grönsaker. Den andra halvan ska till stor del bestå av fullkorn och protein från växtriket, matoljor och små mängder protein från djurriket. Globalt betyder det att konsumtionen av frukt, grönsaker, nötter, ärtor och bönor måste fördubblas medan rött kött och socker måste minska med mer än 50 procent. Utan snabba förändringar i matsystemen konstaterar rapporten att världen inte kommer att kunna möte de mål som FN har om hållbar utveckling och Parisavtalet. Det i sin tur skulle kunna leda till att de som är barn i dag framöver i större utsträckning kommer att drabbas av näringsbrist och sjukdomar som går att förebygga.
Enligt Livsmedelsverket var 51 procent av Sveriges befolkning överviktig 2016 och två miljarder vuxna är överviktiga i världen. Samtidigt får 52 miljoner barn inte nog med näring.
Förutom bättre hälsa är tanken med dieten att hålla oss inom gränserna för vad jorden klarar när det gäller klimatförändringar, användning av mark, tillgång på vatten, kväve- och fosforcyklerna och artrikedom.
Om man tittar på statistik över hur vi äter i dag ser det globalt ut ungefär så här: Överallt förutom i Östasien och i Afrika söder om Sahara äter vi för mycket kött. I Östasien äter de å andra sidan väldigt mycket fisk. Alla äter för mycket potatis eller kassava. I Europa och Nordamerika äter vi för mycket mejeriprodukter. Halva världen förtär också för mycket fjäderfä och ägg. Och alla äter för lite grönsaker, frukt, nötter, bönor och fullkorn. Tanken med riktlinjerna i dieten är trots det att den ska kunna följas, oavsett kultur.
Men hur är det då att äta enligt den planetärt hälsosamma diet som forskarna kommit fram till. Undertecknad gjorde ett tappert försök i familjen under en vecka. Det var inte helt enkelt, ifall man ska vara nitisk och följa detta till punkt och pricka. Delar av familjen äter exempelvis skolmat, som inte går att styra över. Men tanken är väl knappast att man ska behöva väga alla mat hela tiden. Dessutom är det svårt att göra exakta beräkningar. Hur mycket kött innehåller egentligen köttbullarna? Vad händer med kalorimängden när frukten torkat? Jag insåg att det handlar mer om att bryta vanor och att sikta på hälften grönt och väldigt lite kött.
Jag tänkte att julmaten ändå skulle kunna vara illustrativ när det gäller de olika matslagen. Hur mycket man kan ta av varje matslag i kalorier eller gram per dag finns i faktarutan. En dags måltider är beräknade att ge sammanlagt 2 500 kalorier, så det handlar inte om någon svältkost.
Enligt dieten kan man bara äta hundra gram kött i veckan. Jag insåg snabbt att om det här skulle bli en jultallrik alls med kött så måste jag spara allt kött den veckan till julafton. Det blev lite skinka, några korvar och köttbullar. Lite sill och lax kan man kosta på sig – halva veckoransonen. Mejerivarorna fick här illustreras av en bit Västerbottensost, men det räcker också till grädde i fullkornsris á la malta och kanske någon sked crème fraiche till rödbetssalladen, även om den här tydligen innehöll olja istället. Halva veckans äggförbrukning blir en ägghalva med tångrom.
Grönsakerna kan man vara desto frikostigare med. Här valde jag en traditionell saltgurka med surkål, men det går förstås att ha en rejäl grönsallad och en rödbetssallad klämde jag också in. Frukt behöver man inte vara så snål på, liksom hasselnötter. Potatisen däremot får inte väga mer än 50 gram. Kyckling, bönor, linser och ärtor är bra att ha någon annan dag då man inte äter kött eller fisk, så det fick vara. Och visst kan man klämma in ett par godisbitar. Bra att komma ihåg dock är att det här på bilden är vad som bjuds hela den dagen. Inget nallande i kylen efteråt alltså.