Stefan Skarp, chef för vindkraft hos Skellefteå Kraft, konstaterar att i Sverige har det sedan 1970-talet varit en stabil elförbrukning
– Men nu gäller det att gå från dagens cirka 140 TWh el till 200 TWh eller kanske mer än så också om 20 år. Den största förflyttningen från fossila energikällor till förnybart sker inom industrin, berättar han.
Han konstaterar att i den här omställningen är vindkraft det billigaste alternativet.
Stefan Lundmark, regeringens nationella vindkraftsamordnare för region Nord, berättade om Markbygden, Europas största vindkraftssatsning.
– Här handlar det om tre etapper där den första etappen med 295 vinkraftverk snart är klar. Totalt kan det handla om 750-800 vindkraftverk och investeringar för 50-60 miljarder. När Markbygden är färdigbyggd 2025-2026 kommer den vindkraftparken att stå för 6-8 procent av Sveriges totala elproduktion, säger han.
Bygget av vindkraftverken ger cirka 500 årsarbetstillfällen och när parken är fullt utbyggd kommer den att skapa lokala arbetstillfällen för cirka 250 personer.
Energimyndigheten har studerat vilka effekter bygget av 36 av vindkraftverken i Markbygden haft på näringslivet.
– Där var 148 företag engagerade på olika sätt, varav 92 från regionen och 59 från Piteå.
Stefan Lundmark ser många affärsmöjligheter i regionen som följer i spåren av denna stora vindkraftsatsning.
– Det kan till exempel handla om etablering av el-intensiv industri i anslutning till parken, pilotprojekt med lagring i batterier och pilotprojekt för omvandling till vätgas.
Han ser också på sikt en marknad för skrotning och återvinning av uttjänta verk
– Livslängden på dem beräknas bli 25-30 år men om teknikutvecklingen går framåt kan det tänkas att man vill byta ut dem tidigare för att öka effektiviteten, säger Stefan Lundmark.
Pär Dunder, vd för, W3 Energy, har som affärsidé är att förvalta vindkraftparker i Norden och driften av Markbygden är för närvarandet deras största åtagande. Han vill att så mycket som möjligt av arbetstillfällena ska landa lokalt
– I Markbygden är arbetsområdet hela 450 kvadratkilometer, vilken är lika stort som två storstockholm. Det behövs lokala entreprenörer dygnet runt året runt. Bland annat finns det här 90 mil nybruten väg som måste underhållas och snöröjas. Det finns ett jättespektra av uppdrag för underentreprenörer på alla områden, berättar han.
När det gäller framtidens elproduktion i Sverige öppnar han upp för att Sverige kanske borde sluta exportera el till Finland som vi idag gör i ganska stor omfattning.
– Kanske måste också våra vänner i södra Sverige ta ett större ansvar för sin egen elförsörjning. Där finns det visserligen sämre utrymme för att bygga vindkraft. Men det går att bygga i mindre enheter och man kan dubblera kapaciteten i befintliga verk genom att bygga högre torn.
Charlotte Unger Larson, från Vindkraftcentrum i Strömsund, presenterade hur de i samarbete med Umeå universitet utvecklat en leverantörsdatabas. Där finns idag 2 800 företag registrerade som kan vara en resurs när det ska byggas vindkraftverk och som vindkraftbolagen kan lägga ut förfrågningar till.
Slutligen berättade Peter Sundberg, klustersamordnare på Skellefteå Science City om deras uppdrag via North Sweden Cleantech för att upprätta kluster inom vindkraftindustrin.