Advokat Petter Mörk ifrågasätter varför – sedan de misstänkta brotten upphörde – det dröjde flera månader innan hans klient begärdes häktad.
Polisen i Skellefteå fortsätter att arbeta med omfattande och allvarliga brottsutredningar när det gäller misstankar om mäns hot och våld mot kvinnor
Detta har skildrats i ett stort antal Norran-artiklar under hösten och vintern där även andra än polisen – däribland brottsoffer – fått komma till tals.
Här är några av dessa:
Katarina berättar om våldet och dödshoten: ”Kan jag hjälpa en enda kvinna så är jag nöjd”Marie utreder mäns våld och hot mot kvinnor: ”Prata med en vän, få skadorna dokumenterade – och sök hjälp”Åsa om följderna av männens hot och våld: ”De här kvinnorna lever i ett helvete”När nu en 30-årig man åtalas för grov fridskränkning innebär det ett dystert ”rekord” av misstänkta hot– och våldsbrott mot en kvinna i ett rättsfall i Skellefteå.
Det handlar om 22 tillfällen i Skellefteå från oktober 2017 till den 3 september 2018. Åklagare Jonas Fjellström bedömer de samlade gärningarna som grov fridskränkning, som liknar brottet grov kvinnofridskränkning.
– De har levt tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden alternativt varit närstående till varandra, därför väljer jag rubriceringen grov fridskränkning. Gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av målsägandens personliga integritet och varit ägnade att allvarligt kränka hennes självkänsla, sammanfattar Jonas Fjellström.
Förutom ett misstänkt olaga hot är det 21 tillfällen då 30-åringen ska ha utövat våld mot kvinnan.
Det handlar om allt från lättare slag med handflatan till att kvinnan berättat hur han slagit henne med ett hundkoppel så att hon började blöda, tagit strypgrepp samt med en kniv skurit eller rispat henne bakom ena örat.
30-åringens advokat Petter Mörk säger:
– Han medger vissa av händelserna, i övrigt förnekas brott. Ett par vittnen ska höras på begäran från min klient. Han menar att vittnena ska ge en mer nyanserad bild av hur parets relation har sett ut.
– Att det sista misstänkta brotten skedde i september och att han häktades först i januari kan man också ha frågor kring, det är en jättemärklig situation, tillägger han.
Varför dröjde det med häktning i flera månader?
– Mannen var svårt att få tag på, och de två levde inte heller längre tillsammans så det var inte lika stor fara för fortsatt brottslighet. Men när beslut togs att mannen skulle utvisas ur landet blev läget mer brådskande, svarar åklagare Jonas Fjellström.
Hur ser bevisningen ut?
– I vissa fall finns det stödbevisning genom journalanteckningar från sjukvården, bilder som målsäganden eller andra tagit på skador, anteckningar av en nära anhörig om några av händelserna samt vittnesmål från personer om vad målsäganden berättat om vissa händelser.
–I huvudsak är det främst hennes uppgifter som ligger till grund för brottsmisstankarna. När det gäller den här typen av systematiska brott finns det flera hovrättsdomar som visar att varje enskild händelse inte behöver stödbevisning. Det handlar om en helhetsbild där rätten bedömer ifall uppgifterna har en hög tillförlitlighet, tillägger Jonas Fjellström.
Den unga kvinnan om skräckögonblicket: ”Han tog ett hårt strypgrepp och sa att jag skulle dö”Ny misstänkt våldsman inför rätta: ”Upprepade knivhot, stryptag, dunkat hennes huvud”Plågoandens brott pågick i flera månader: ”Han ska ha ett kännbart straff”