Här är den korrekta uppgiften, höjdsystem RH2000. Uppgiften fanns på cirka tio ställen.
Entreprenören Kauno Tiltai har fått igenom bygget av pålbryggan som ett tilläggsarbete. Det innebär att de ska få extra pengar för den omfattande brygga som gjordes för att arbetsfordon ska komma ut på älven.
Kauno Tiltai hänvisade till att två olika höjdsystem använts i anbudshandlingarna. När det finns två missvisande uppgifter har de enligt kontraktet rätt att räkna på den billigaste lösningen.
De två systemen skiljer cirka en meter i vattendjup, och bolaget hävdade att de haft fog för att kunna bygga bron från pråmar. Det hade varit betydligt billigare.
Men vari bestod då misstaget och hur kunde det ske?
Norran har begärt ut hela underlaget för anbudet, vilket är mer än 300 sidor text, och fått de viktiga punkerna förklarade av kommunens ansvariga chef.
Redan på sidan två i en teknisk beskrivning finns rubriken ”Höjdsystem och fixpunkt”. Där står att projektet använder höjdsystemet RH2000.
– Denna uppgift återkommer sedan på massor av ställen. Varje nytt dokument innehåller samma besked, jag skulle säga att det förekommer ett tiotal gånger totalt, säger Thérese Bäckström Zidoli, chef på projektledningsfunktionen, Skellefteå kommun.
Men det finns ett olyckligt undantag: I en tabell finns uppgiften att vattennivån mäts i höjdsystemet RH00. Den tabellen används på tre ställen.
– Det är en förkortning av RH1900 och är ett gammalt system som skapades i slutet på 1800-talet. Det är länge sedan det slutade användas.
Hela anbudsunderlaget hade gjorts av en konsultfirma. Firman gjorde först handlingar för att kommunen skulle få vattendom. Sedan användes samma material med kompletteringar när anbuden skulle begäras.
– Handlingarna fanns hos både länsstyrelsen och domstolen utan att någon märkte att det fanns två olika höjdangivelser. Så de var svåra att se. Vi på kommunen såg dem inte heller och även konsultens interna kvalitetskontroll missade felskrivningen, säger Therese Bäckström Zidoli.
Här är den tabell där konsulten av misstag skrev RHOO. Tabellen användes på tre ställen.
När Kauno Tiltai kom till Skellefteå var deras plan att bygga från pontoner.
– Det stod tydligt i anbudshandlingarna att det kunde göras en pålbrygga. Men de hade bestämt sig för att bygga från pontoner och de har rätt att välja byggteknik eftersom de är totalentreprenör, fortsätter Thérese.
– Vår personal ifrågasatte flera gånger om detta skulle fungera men Kauno Tiltai höll fast vid sin idé. Till sist insåg de att pontoner inte skulle fungera och redan i det läget aviserade de att det var fel i anbudsunderlaget och fanns två höjdbeteckningar.
Hade då bolaget missförstått, trots att rätt uppgift fanns på fler ställen än den felaktiga? Eller var det ett svepskäl när man såg att den billigaste lösningen inte gick genomföra?
– Det är svårt att veta och vi vill inte spekulera. Vi har anlitat juridisk expertis och de har slagit fast att underlaget har motstridiga uppgifter. Därmed måste kommunen stå för misstaget.
Men felet var alltså gjort av ett konsultföretag som var anlitat just för att de är experter. De är ett stort, nationellt företag med gott renommé.
– När vi upphandlade dem sökte vi experter på brobygge som kunde ta fram ett korrekt underlag. Vi undersöker nu om vi ska rikta krav mot konsultbolaget, säger Thérese Bäckström Zidoli.
Hon säger att de troligen har en så kallad konsultförsäkring
– Själva missen är förmodligen bara den mänskliga faktorn, men den får ju långtgående ekonomiska konsekvenser.
Therése Bäckström Zidoli är funktionschef på samhällsbyggnad, Skellefteå kommun
Vad har då entreprenören Kauno Tiltai att säga om höjdmissen?
– Vi litade på höjdangivelsen RHOO, den fanns på tre ställen och kändes trovärdig, säger Rolandas Rekasius, VD på Kauno Tiltai Sverige.
– När uppgiften står i ett underlag ska vi inte behöva misstänkta att den är fel. Det är ett vedertaget höjdsystem. Uppgiften har ju dessutom gått ut till alla som ville lägga anbud, så vi har haft samma förutsättningar.
– Att vi lade ett så lågt anbud jämfört med övriga är att vi tänkte bygga från pontoner. Vi var övertygade om att älven var djupare och det var en chock när vår personal första gången skulle ut med en båt inför byggandet och båten gick på grund mitt på älven.
Rolandas Rekasius, vd för Kauno Tiltai, Sverige, hävdar att de var i god tro om det felaktiga höjdsystemet.
Eftersom frågan är under förhandling vill han inte säga hur mycket pålbryggan kostade.
– Men även inklusive den så kommer Skellefteborna att få en billigare bro än de annars hade fått, säger Rolandas Rekasius.
Norran har även kontaktat konsultföretaget. De avböjer att uttala sig och hänvisar till kunden, Skellefteå kommun.
Pålbryggan tål extrema tyngder.