Många kom till The Great Northern för att ta del av Norrlandsfondens konjunkturbaraometer. Bland andra Mikael Lind, marknadschef på SSC.
Norrlandsfondens konjunkturbarometer, som presenterades i Skellefteå under onsdagen, visar att lägesbedömningen för näringslivet i Västerbotten försvagats från en nivå nära det normala till att nu ligga strax över gränsen till mycket svagt. Handeln stärkte sin lägesbedömning till ett normalläge, medan övriga branscher försämrade sina lägesbedömningar mer eller mindre kraftigt.
Norrlandsfondens vd Niklas Jonsson konstaterar att Norrlands ekonomi står inför både spännande möjligheter och betydande utmaningar, särskilt i samband med den pågående gröna omställningen och industriella utvecklingen.
– Efter år av rubriker om mångmiljardinvesteringar har delar av satsningarna blivit starkt ifrågasatta, vilket har påverkat framtidstron i länen. Vi har under många år sett ett skifte där framtidstron i Norrland varit högre än i riket. Detta gap har nu försvunnit och framtidstron ligger på samma nivå som i övriga riket, säger han.
Petter Alapää, kreditchef på Norrlandsfonden, konstaterar också att den kärva situationen för Northvolt påverkat att den nedåtgående trenden i Västerbotten.
Handeln i Västerbotten gick emot övriga branscher och stärkte sin lägesbedömning.
– Siffrorna för handeln sticker ut och är helt OK. Majoritet av handlarna var positiva till hur försäljningssituationen kommer att utvecklas på sex månaders sikt, berättar Petter.
Petter Alapää konstaterar också att den kärva situationen för Northvolt påverkat att den nedåtgående trenden i Västerbotten.
Större varulager än normalt drog ned läget något på totalen för handeln.
– Dessutom är lönsamheten låg och ligger på en nivå som inte uppmäts sedan finanskrisen.
Bristen på personal i handeln har också successivt minskat och nu är utbud och efterfrågan på personal i princip i balans.
Tillverkningsindustrin försämrade sina lägesbedömningar kraftigt från ett normalläge till ett läge mycket svagare än normalt.
– Här dyker det rakt nedåt. Detta gäller inte minst bedömningar av orderstockarnas storlek i kombination med ökande färdigvarulager, berättar Petter.
”Lågkonjunkturen är driven av hushållens konsumtion.säger Magnus Åhl.
Bedömningarna av förväntad produktionsvolym inom industrin kommande kvartal var dock även fortsatt vara strax under det historiska snittet. Även lönsamhetsbedömningarna försvagades väsentligt till en nivå långt under det historiska snittet. Arbetskraftsbristen bestod ändå fortsatt, trots den lägre aktivitetsnivån.
- Fortfarande uppgav nästan 40 procent av industriföretagen en brist på teknisk tjänstemannapersonal. Detta beror dock snarare på ett strukturellt problem än konjunkturläget, säger Petter Alapää.
Läget försvagades för tjänstesektorn till ett svagare läge än normalt. Framför allt var företagen mer negativa till hur efterfrågan varit senaste kvartalet. Även hur verksamheterna utvecklats och förväntningarna på efterfrågan kommande kvartal var negativare än normalt. Lönsamhetsbedömningarna var negativa där en stor majoritet svarade att lönsamheten var svag, vilket i kombination med att en majoritet av företagen rapporterade att antalet anställda minskade fullbordade intrycket av ett svagt läge för tjänstenäringarna i länet.
– Men inom tjänstesektorn tror man på en förbättring av efterfrågan kommande sex månader, berättar Petter.
Byggsektorn i länet försvagade sitt läge kraftigt till ett mycket svagare läge än normalt.
Niklas Jonsson och Petter Alanpää från Norrlandsfonden presenterade konjunkturbarometern.
– Här uppvisas ingen ljus bild. Det har nämligen varit ett kraftigt fall på orderstockarna senaste kvartalet.
Även förväntningarna på antalet anställda var negativ och företagen har nu sex kvartal i rad svarat att antalet anställda minskar.
-Till det positiva hör ändå att en stor majoritet av företagen tror att läget på byggmarknaden på ett års sikt kommer att vara bättre än nu, säger Petter Alapää.
"Vi har under många år sett ett skifte där framtidstron i Norrland varit högre än i riket. Detta gap har nu försvunnit och framtidstron ligger på samma nivå som i övriga riket", säger Niklas Jonsson.
Om man tittar på läget i landet har lågkonjunkturen under året fördjupats, men en försiktig återhämtning förväntas under slutet av året.
– Lågkonjunkturen är driven av hushållens konsumtion. Det är högre priser och räntor som hållit tillbaka den, berättar Magnus Åhl, divisionschef på Konjunkturinstitutet.
Han konstaterar att hushållen varit rekordpessimistiska.
– Men det finns plats för en stark återhämtning när både räntor och inflation går i rätt riktning. Konjunkturläget verkar bli normalt i slutet av 2026, säger Magnus Åhl.
"Siffrorna för handeln sticker ut och är helt OK, säger Petter Alapää.