Det rör sig om en kritisk skrivelse som skickats till vård- och omsorgschefen och socialnämndens ordförande i Skellefteå. Här berättar en anhörig till en person som vistats på korttidscentra om flera brister de upplevt. Brister som de i slutändan hävdar medförde ett ”onödigt lidande och en för tidig död.”
I skrivelsen berättas bland annat att en anhörig upprepade gånger ville få personen undersökt av sjukvården, men inte fick gehör. Här beskrivs hur personal haft ett ”syrligt” bemötande, inte följt basala hygienrutiner utan exempelvis burit munskydd ”avigt och under näsan”, samt serverat ”tunnbröd med smör” istället för specialkost vid dålig aptit.
Den anhöriges starkaste kritik handlar om en ”underlåtenhet att ta patientens symptom på allvar”, vilket hen menar orsakade personens död. När personen till slut fick komma till sjukhus visade det sig direkt att behov av vård fanns, står att läsa i skrivelsen. Personen avled på sjukhuset kort därpå.
I skrivelsen uppger den anhörige att de vill att saken ska anmälas till inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Det är inte första gången allvarlig kritik riktas mot korttidscentra. Norran har rapporterat om en ovanligt hög andel avvikelser – över 500 på två år. Och socialnämnden har krävt att en åtgärdsplan ska tas fram. Åtgärdsplanen ska presenteras för nämnden på novembermötet.
Trots att skrivelsen inkom till kommunen den 20 september finns ingen lex Sarah rapporterad om händelsen ifråga. Något som vanligtvis rapporteras direkt personal får kännedom om ett misstänkt missförhållande.
Ejja Häman-Aktell är vård- och omsorgschef. Hon svarar skriftligt på Norrans frågor.
Förklaringen till att det saknas en lex Sarah-anmälan om detta, förklarar hon beror på att verksamheten vill utreda saken först. ”Utifrån vad som kommer fram av den händelseanalys som nu genomförs kan det bli aktuellt med en Lex Sarah eller Lex Maria.”
Men det har gått tre veckor. En lex Sarah ska ju skrivas omgående?
– Då det är ett komplext händelseförlopp, som även berör Region Västerbotten, behövs den här tiden för den initiala utredningen, svarar hon i ett mejl.
Norran ställer ytterligare en följdfråga om tidsperspektivet. Normalt sett förväntas personal rapportera misstänkta missförhållanden i princip så snart de upptäcks.
Lex sarah-rapporten brukar föregå utredningen, inte komma efter den?
– Vi har tagit del av ett klagomål från en anhörig, en utredning pågår just nu i verksamheten. Om utredaren eller verksamheten anser att det föreligger ett missförhållande rapporteras det som lex Sarah.
Hur ser du på att det kommer fler signaler om allvarliga brister vid korttidscentra?
– För oss är det verkligen viktigt att brukare och anhöriga känner sig trygga. Det är inte bara något jag säger, utan jag menar det verkligen också. Vi tar alla signaler på brister på fullaste allvar och ser över vad vi behöver förändra. Där gör medarbetare och chef varje dag sitt bästa utifrån uppkomna situationer.
Vilka åtgärder har ni vidtagit omedelbart, med tanke på att åtgärdsplanen inte är framtagen än?
– Vi har svårt att uttala oss i ett enskilt fall, utan vi inväntar utfallet av utredningen av klagomålet. Där är vi även i dialog med Region Västerbotten för att kartlägga vad som gått fel, svarar Ejja Häman-Aktell.