Annica Mäkitalo, projektledare SIKT, Joel Hedlund, projektledare IP-projekt, Maria Kammerson, projektledare INFÖR-SIKT och Aurora Pelli, strateg inom utbildning och näringsliv på Region Västerbotten jobbar för regionens kompetensförsörjning.
Region Västerbotten har det regionala ansvaret för kompetensförsörjningen på uppdrag från regeringen. Utöver det så driver regionen ett antal projekt inom kompetensförsörjning. Projektens syfte är att utveckla metoder för att möta det stora behovet av personal med rätt kompetens som finns i Västerbottensregionen.
Aurora Pelli är strateg inom utbildning och näringsliv på Region Västerbottens förvaltning inom regional utveckling. Hon tror att etableringen av Northvolt kommer innebära att det blir en huggsexa om arbetskraften fram över.
– Kompetensförsörjningen ligger högst upp på den politiska agendan och är vår största utmaning, säger Aurora Pelli, strateg inom utbildning och näringsliv, på Region Västerbotten.
Etablerar utrikesfödda på arbetsmarknaden
Ett av projekten är SIKT, som står för samverkan för integration, kompetensförsörjning och tillväxt. Syftet med projektet som påbörjades i början av förra året är att förse företag och offentlig verksamhet i inlandet med arbetskraft och samtidigt hjälpa nyanlända och utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden.
– Vi börjar där behovet av kompetensförsörjning är störst och vi vill att man tar tillvara på de resurser som finns där. Sedan kommer vi troligtvis att expandera och omfatta fler kommuner, säger Annica Mäkitalo, projektledare för SIKT.
Projektet SIKT, leds av Annica Mäkitalo, och har som mål att etablera utrikesfödda på arbetsmarknaden.
Nu drivs projektet i kommunerna Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea och Åsele tillsammans med Arbetsförmedlingen, och finansieras av Europeiska socialfonden. Sedan projektet startade har 85 utrikesfödda personer deltagit.
– Vi börjar först med att lära känna personerna och sedan hjälper vi dem med till exempel samhällsorientering, trafikkunskap och att lära sig yrkessvenska, parallellt med att de får vara ute på studiebesök och praktik på arbetsplatser, säger Annica Mäkitalo.
Inom projektet har man skapat olika jobbspår som kombinerar SFI-undervisning och arbetsförberedande kurser med en kort yrkesutbildning, som är framtagen utifrån de kompetensbehov som finns i kommunerna och som innehåller en stor del praktik. Efter utbildningen är målet att deltagarna ska kunna få jobb eller ha förutsättningar till vidare studier.
– De här projekten är väldigt uppskattade bland deltagarna och har gett goda resultat. Vi hade till exempel en städutbildning som tolv personer gick och av dem fick elva jobb direkt efteråt, säger Annica Mäkitalo, som kommer fortsätta med projektet året ut.
Inom projektet erbjuds olika jobbspår och under förra året genomförde man tre jobbspår inom städ och två inom vården. Nu under januari har man startat igång ett nytt jobbspår inom industri, sedan har man även för tredje gången kört igång med jobbspåret inom vård.
– Jobbspårens olika komponenter är utbytbara och kan anpassas efter lokala behov och förutsättningar, säger Annica Mäkitalo.
Förbereder företagen
Efter att SIKT-projektet dragit igång påbörjades systerprojektet INFÖR-SIKT som riktar in sig mot företag i inlandet.
– Målet är att företag ska få större möjlighet att anställa målgruppen utrikesfödda och andra grupper som står utanför arbetsmarknaden. Fokus i projektet är att skapa en inkluderande arbetsplats med tyngdpunkt på kompetensen. Genom att stärka mottagarkapaciteten bidrar man till företagens kompetensförsörjning och tillväxt. Det är också viktigt att företagen är med och utvecklar jobbspåren och att de kan erbjuda praktik och arbetstillfällen. Genom att medverka i de lokala jobbspåren kan de attrahera ny arbetskraft och säkra sin kompetensförsörjning, säger Maria Kammerson, som är projektledare för INFÖR-SIKT.
Projektet sker i samarbete med de berörda kommunerna, fackliga organisationer och Arbetsförmedlingen.
Maria Kammerson leder projektet INFÖR-SIKT som riktar sig mot företag och har som syfte att ge dem större möjlighet att anställa utrikesfödda.
”Världen växer allt snabbare och vi måste bli mer förändringsbenägna.”
Under projektet har Maria Kammerson gjort cirka 30 företagsbesök inom olika branscher, främst inom industrin, både inom trä och metall, men även inom hotell- och restaurangbranschen och lokalvård. Tanken är att hjälpa företag att utreda vilka kompetensbehov de har och hitta sätt att effektivisera verksamheten genom att se över vilka omstruktureringar som kan göras, till exempel genom att höja kompetensen hos befintlig personal och frigöra arbetsuppgifter åt projektets målgrupp. Projektet vill också se över vilka insatser som behövs för att företagen ska kunna ta emot personer ur målgruppen, och hjälpa till att förbättra förutsättningarna. Till exempel kan projektet samordna utbildningar i handledning, inkludering och värdegrund.
– Det handlar om att förbereda företag på att anställa den här målgruppen och det gör vi bland annat genom att ta upp vilka utmaningar som kan uppstå och hur man löser dem, sedan lyfter vi vilka vinster man kan göra genom att anställa målgruppen och ger inspiration genom att visa upp goda exempel. Det har ju till exempel visat sig att mångfaldsrekrytering medför stora vinster för företagen, säger Maria Kammerson och fortsätter;
– Företagen är väldigt positiva och vill jobba med utvecklingsfrågor. Världen växer allt snabbare och vi måste bli mer förändringsbenägna.
Tidigare var INFÖR-SIKT begränsat till de fem inlandskommunerna som SIKT-projektet bedrivs i. Nu kan det erbjudas till alla kommuner i Västerbotten där företagens behov har identifierats i samarbete med Arbetsförmedlingen och kommunen. Projektet finansieras av Tillväxtverket.
”Kommer få se en huggsexa om arbetskraften”
Region Västerbottens förvaltning inom regional utveckling har också ett projekt som handlar om kompetensförsörjningen till befintlig industri och den kommande batterifabriken.
”Kompetensförsörjningen ligger högst upp på den politiska agendan och är vår största utmaning.”
En förstudie kring detta är gjord och avslutades i december förra året. I det här projektet samarbetar alla kommuner i länet.
– Vi har till exempel kollat på var arbetskraften finns och hur man får människor att flytta in i kommunen, säger Joel Hedlund, projektledare för IP-projekt.
– Nu börjar det bli skarpt läge inför rekryteringen av personal till Northvolt och med allt vad det innebär tror jag att vi kommer att få se en huggsexa om arbetskraften fram över, säger Aurora Pelli.
Inom projektet har man bland annat kollat på vilka utbildningar som behövs för att klara kompetensförsörjningen av batterifabriken. I början av året blev det klart att Yrkeshögskolan i Skellefteå kommun kommer bedriva tre industriutbildningar om totalt cirka 90 årliga utbildningsplatser.
Joel Hedlund jobbar bland annat med att skapa utvecklingsprojekt inom kompetensutveckling med inriktning mot att integrera nyanlända och utrikesfödda på arbetsmarknaden.
– Stora utmaningar kräver djärva lösningar. Just nu går Skellefteå igenom en extrem situation och kompetensbehovet här har nog och kommer nog aldrig vara så stort som det är nu i och med etableringen av Northvolt. I Västerbotten har man dessutom Sveriges lägsta arbetslöshet, vilket gör kompetensförsörjningen till en ännu större utmaning, man kan säga att vi just nu går igenom ett stålbad, men ett positivt sådant, säger Aurora Pelli.
– Rörelsen på arbetsmarknaden i Skellefteå kommer bli stor fram över, etableringen av Northvolt kommer att påverka alla sektorer och alla arbetsgivare bör se över sin organisation och hur man blir en attraktiv arbetsgivare, säger Joel Hedlund, projektledare för IP-projekt.