Joakim Lindström började arbeta på Max i Skellefteå för 25 år sedan och de senaste 18 åren har han varit restaurangchef. Sedan 2003 har Joakim tagit in personer med funktionshinder som praktikanter och två av dem är idag anställda.
– Claes Nilsson har arbetat hos oss sedan 2003 och sedan åtta år tillbaka arbetar även Ronny Ström hos oss. De har både hög social kompetens och är mycket serviceinriktade, berättar han.
Joakims filosofi som ledare är att ”alla kan någonting” och Claes och Ronny och andra personer med funktionshinder som praktiserar på Max är viktiga medlemmar i Max-teamet i Skellefteå som totalt består av 45 medarbetare.
Joakim är inte heller rädd för att ta in medarbetare som inte behärskar svenska fullt ut.
– Det lär de sig hos oss. Min biträdande chef Kania Sim, som ursprungligen kommer från Kambodja, kunde ingen svenska när hon började här för tio år sedan. På Max i Skellefteå arbetar idag personer från tio olika länder, berättar Joakim.
Han betonar att han inte ser sina medarbetare som funktionshindrade eller utlandsfödda.
– Jag ser dem helt enkelt som människor.
Max i Skellefteå har varit föregångare för hela koncernen när det gäller att rekrytera personer med funktionsnedsättning.
– När vi började med detta vet jag inte ens om man pratade om mångfald, konstaterar Joakim Lindström.
Han var också först inom Max-koncernen med att anlita Samhall för städjobbet.
– Numera har Samhall ett avtal med hela Max-koncernen, när det gäller jobb med mark, miljö och städ.
Joakim skulle behöva utöka personalstyrkan till 50-55 personer men konstaterar att det inte är lätt på dagens överhettade arbetsmarknad.
– Så nu gäller det att fortsätta tänka utanför boxen.
Agneta Tjernström Lustig, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Västerbotten, menar att arbetsgivarna måste tänka om och agera på samma sätt som Joakim Lindström gjort.
– De som har yrkeserfarenhet och utbildning för de efterfrågade jobben har redan ett jobb. Efterfrågan måste helt enkelt komma närmare utbudet av arbetskraft och välja bland de personer som finns tillgängliga, säger hon.
Agneta konstaterar att bara fem procent av jobben i Sverige kan klassificeras som enkla.
– Vilket är betydligt färre än hos andra länder inom OECD. Vi har helt enkelt betydligt högre krav på dem vi vill anställda.
Hon presenterar ett antal exempel på arbetsgivare som tänkt till för att komma tillrätta med kompetensbristen. Det handlar till exempel om plåtslagare som börjat ta in hantlangare, ett betongföretag i Sörmland som anställde ett helt arbetslag med 20 syrier, Polismyndigheten i Uppsala län som anställer fler polisassistenter, en kommun som slopade körkortskravet för personer som arbetar inom hemtjänsten och istället anställde en chaufför som skjutsar personal som saknar körkort.