Pip, pip, pip!!!
Ett högt larm tjuter inuti den lilla elbilen. Det är Ali Moradis telefon som signalerar åt honom att han är sen med en leverans; maten står klar på restaurangen och kommer kallna snart.
– Jag måste skynda mig lite nu, konstaterar han samtidigt som han letar efter någonstans att parkera.
Det finns ingen ledig plats. Mobilen fortsätter att pipa. Högt.
Ali tar ett snabbt beslut, svänger in på gågatan och rusar in på restaurangen.
Det tar bara en halv minut innan han är tillbaka med maten i den rosa väskan. Mobilen har slutat pipa.
– Jag hann på minuten! konstaterar han glatt.
Ali Moradi är 27 år och är en av ungefär 30 personer som jobbar som Foodora-bud i Skellefteå. Det innebär att han levererar mat från olika restauranger till privatpersoner som beställt hemkörning via mat-appen Foodora. Det gäller att vara snabb; ju fler leveranser, desto högre lön.
– Förutom grundlönen får jag 15 kronor per order. Jag försöker alltid klämma in så många leveranser jag bara kan, förklarar han.
De rosaklädda matbuden sticker ut, men det är inte så många som vet hur deras vardag ser ut. För att ta reda på det hängde Norran med Ali under en arbetsdag.
Vi träffas på Max parkering i stan där han ofta inleder sina arbetspass. I Skellefteå kör alla matbud bil – i många andra städer är det vanligare att de cyklar.
– Jag har lärt mig den här stan utantill. Jag kan alla gator, alla adresser. Jag har inget emot att köra bil, så på så sätt passar det mig bra.
Beställningarna trillar in. Max, Dallas, Wayne's Coffee. Maten ska till Sörböle, Älvsbacka, Norrböle. Inget arbetspass är det andra likt och det finns inte mycket tid till vila mellan körningarna – fyra timmar i sträck kör Ali kors och tvärs genom Skellefteås gator.
– Det är ett självständigt jobb. I början kunde jag bli väldigt stressad men det har blivit bättre, förklarar han.
Schemat är upplagt så att man har en viss möjlighet att själv anpassa när man vill jobba. Många Foodora-bud ser jobbet som ett extraknäck, men Ali Moradi betraktar det snarare som en heltidstjänst och arbetar närmare 40 timmar i veckan.
– Mitt kontrakt har förlängts varje månad. Nu senast fick jag till och med förlängt i tre månader, berättar han.
Tidigare hade Ali en fast tjänst som vårdbiträde inom kommunen – men han valde att sluta för att jobba med Foodora.
Det var vågat. Det är nog inte så många som skulle göra det?
– Nej, kanske inte. Men jag gillar det här jobbet. Man får träffa mycket folk och tiden går väldigt fort, det passar mig bättre.
Foodora har tidigare fått kritik för dåliga arbetsvillkor. I april slog Arbetsmiljöverket ned på matleverantören och hävdade att cheferna har bristfälliga kunskaper om arbetsmiljö.
Företaget har också kritiserats för att de anställda under flera år inte omfattades av något kollektivavtal. Men Ali Moradi säger att han inte har några klagomål på arbetsvillkoren.
– Vi anställda har en chatt där vi kan skriva om vi undrar något och där kan vi också få svar från cheferna som är hjälpsamma om det skulle vara något problem.
Enligt kollektivavtalet är den lägsta grundlönen för ett Foodora-bud 70 kronor i timmen. Exakt hur mycket Ali Moradi tjänar vill han inte berätta.
– Det funkar i alla fall för mig.
Foodora som plattform har funnits i Skellefteå i flera år, men det var först i september i fjol som företaget började med egna leveranser med anställda bud i staden. Enligt information från företaget har antalet hemleveranser i Skellefteå ökat ”markant” sedan dess.
De flesta som beställer när Norran följer med är unga, under 30. Alla bor inom fem kilometer från centrum, längre än så levereras ingen mat.
– Ha en fin dag! säger Ali glatt varje gång han stannar bilen för att lämna en leverans. Sen bär det i väg till nästa adress.
– De ställen jag kör till mest sällan är nog Stämningsgården eller längst bort på Anderstorp. Men det händer att jag behöver köra dit ibland också.
Efter ett par timmar lämnar han av Norrans reporter och konstaterar att det har varit en ganska normal arbetsdag.
– Tiden går fort när man har mycket att göra. Jag gillar det.
Nu har du kontrakt i tre månader. Vad händer sen?
– Förhoppningsvis får jag förlängt igen. Om jag inte gör för många misstag.
Är du stressad över det?
– Nej, alla gör misstag. Det är bara att släppa och gå vidare.