Kågefödda S-profilen Margot Wallström har blivit en centralfigur inför regeringspartiets Natobeslut, som kommer att fattas på söndag. Som tidigare utrikesminister har hon i uppdrag att samtala med partidistrikten och diskutera för- och nackdelar med ett eventuellt medlemsskap.
När Norran når Wallström för en intervju sitter hon hemma i Värmland, men ska snart åka till Stockholm för ytterligare samtal.
– Man tycker väl att jag är en röst värd att lyssna på. Jag har med mig en del erfarenheter och synpunkter och det är jätteviktigt att få olika perspektiv. Jag tror att man kan kalla mig för en slags resursperson i debatterna, förklarar hon i telefon från hemmet på Hammarö utanför Karlstad.
Under partiets kongress i höstas beslutades att Socialdemokraterna är emot ett svenskt medlemskap i Nato. Men efter Rysslands invasion av Ukraina har flera tunga partiföreträdare bytt åsikt. Margot Wallström, som inte längre har någon formell maktposition i partiet, vill däremot inte säga rakt ut om hon själv är för ett svenskt Natomedlemskap.
– Nästan varannan dag så tvivlar jag på vad som är rätt. Men Finlands president Sauli Niinistö har gjort att jag ändå lutar mycket mera åt ett ja, resonerar hon.
Wallström syftar på den finländske presidentens uttalanden om att det inte längre går att lita på Putin. Enligt uppgifter till den finska tidningen Iltalehti kommer Finland att säga ja till Nato under torsdagen.
– Finlands brådska har tvingat med oss på tåget, vill jag påstå. Det blir väldigt konstigt att inte följa med dem eftersom det är det land som vi har allra närmast försvarspolitiskt samarbete med. Det skulle påverka hela vår säkerhetspolitiska situation.
Nato bygger delvis på en tanke om avskräckning med hjälp av kärnvapen. Margot Wallström, som i flera decennier har engagerat sig för kärnvapennedrustning, konstaterar att många socialdemokrater nog ser en anslutning till försvarsalliansen som ett nödvändigt ont.
– Om vi går med kommer vi behöva ställa oss under kärnvapenparaplyet. Men det finns ett antal Natomedlemmar som tycker att man borde åta sig att aldrig själva angripa med kärnvapen. Jag tror att de nordiska länderna kan bidra till att arbeta fram en sådan klausul, säger hon och tillägger:
– Alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Men nu ser vi ett fullskaligt krig i Europa. Det förändrar allt.
Apropå kriget. Du har själv träffat Putin i din roll som EU:s miljökommissionär. Hur var det mötet?
– Det är säkert 20 år sedan nu. Han tog emot oss i en betongbunker en bit utanför Moskva centrum. Jag minns att han inte lät sina medarbetare säga någonting, han visade att det var han som hade kontroll. Han var hård, men korrekt och artig. Efteråt sa jag till mina medarbetare att jag aldrig sett en människa med så iskalla ögon. Man försöker ju alltid att småprata i alla förhandlingar, men det gick liksom inte med Putin. Det fanns inget smörjmedel. Han var iskall.
Tror du att det finns något som talar för ett nej från Socialdemokraterna på söndag?
– Jag har svårt att se något annat än att man kommer att samla sig bakom ett ja till Nato, allting pekar på det. Men jag gör inga rekommendationer och man ska aldrig vara helt tvärsäker.