Enligt länsstyrelsen Västerbottens strategi för jämställdhetsintegrering väljer kvinnor och män ofta yrken baserat på kön, med olika villkor och status.
– Det ska inte vara ditt kön som avgör om Skellefteå kommun är en attraktiv arbetsgivare. Det ska inte vara ditt kön som avgör om Skellefteå kommun är en attraktiv arbetsgivare. Vi ska skapa de förutsättningarna man efterfrågar för att man ska hitta sitt drömyrke, oavsett kön eller bakgrund, säger Evelina Fahlesson.
Statistik från SCB som omfattar 2019 visar att arbetsmarknaden i Skellefteå är könssegregerad baserat på några av de vanligaste mans- och kvinnodominerade yrkena.
Kvinnodominerade yrken:
Undersköterskor: 1488 varav 1 316 kvinnor och 172 män.
Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare: 1560 varav 1 267 kvinnor och 293 män.
Vårdbiträden: 994 varav 673 kvinnor och 321 män.
Kontorsassistenter och sekreterare: 949 varav 813 kvinnor och 136 män.
Mansdominerade yrken:
Lager- och terminalpersonal: 406 varav 313 män och 93 kvinnor.
Ingenjörer och tekniker: 917 varav 761 män och 156 kvinnor.
Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer med flera: 289 varav 283 män och 6 kvinnor.
Snickare, murare och anläggningsarbetare: 935 varav 898 män och 7 kvinnor.
Stereotypa föreställningar om kvinnor och män påverkar negativt vilket livsutrymme som ges oavsett vart du bor i länet, enligt länsstyrelsens rapport.
Hur jobbar ni för att minska den könssegregerade arbetsmarknaden?
– Kommunen gör mycket inom det här området. Vi har en policy för lika behandling och jämställdhet, hur kommunen som arbetsgivare ska jobba med mångfald. Vi har utvecklat arbetet med kompetensbaserad rekrytering. Vi samarbetar också med region Västerbotten samt privata aktörer för att locka fler kvinnor till regionen. Det är några exempel, säger Evelina Fahlesson.
Mäns yrken värderas och lönesätts generellt högre. Det påverkar bland annat livsinkomst, pension och sjukersättning. Enligt Fahlesson har Skellefteå kommun kommit långt i den frågan.
– Varje år genomförs kartläggningar och i löneöversynen avsätts medel för korrigeringar av eventuella osakliga löneskillnader mellan könen. Vi har kommit långt och de senaste åren har korrigeringarna blivit allt mindre. Det är precis här vi vill landa, lika lön för lika arbete.