Therése Landin jobbar som verksamhetschef och psykolog vid Röda korsets behandlingscenter i Skellefteå.
Behandlingen på behandlingscentret i Skellefteå riktar sig till personer i Norr- och Västerbotten från 16 år uppåt och som blivit torterade eller bär på andra trauman från flykt.
– Det rör sig om både asylsökande, papperslösa, och de som har uppehålstillstånd sedan flera år tillbaka. Vi erbjuder även stödverksamhet till anhöriga till våra patienter, med bland annat gruppverksamhet till små barn, skolbarn och ungdomar, säger Therése Landin.
Teamet består av psykologer, kuratorer och fysioterapeuter. Kuratorerna arbetar med det psykosociala området, som boende, ekonomi och kontakt med myndigheter. Fysioterapeuterna jobbar med fysiska besvär.
– Vi behandlar våra patienter utifrån ett helhetsperspektiv, där psykologiska, fysiska och sociala aspekter vägs samman. Psykiska trauman kan även sätta sig fysiskt, som genom värk i kroppen. Vissa har även smärta från fysiska skador de fått exempelvis under tortyren.
Teamet har bred kompetens inom olika behandlingsmetoder och för varje patient utarbetas en individuell behandlingsplan.
Personer som flyr krig, konflikt eller katastrof har ofta varit med om svåra händelser både innan, under och efter flykten. Dessa påfrestande upplevelser kan leda till en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa.
Enligt en rapport från Socialstyrelsen från 2015 beräknades ungefär 20–30 procent av asylsökande flyktingar i Sverige lida av någon form av psykisk ohälsa.
2021 hade Röda korsets behandlingscenter i Skellefteå 161 patienter i behandling. Ungefär 50 procent av patienterna hade tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd, 27 procent var asylsökande och 23 procent hade fått alla avslag, och räknas därmed som papperslösa.
2016 rapporterade mer än en tredjedel av flyktingar som kom från Syrien tydliga problem med ångest och/eller depression. Samtidigt uppvisade 30 procent av de syriska flyktingarna symtom på PTSD, enligt en undersökning från Röda korset.
Therése Landin ser att det finns ett stort behov av traumabehandling för personer som flytt från krig. Men hon tror också att det finns ett stort mörkertal.
– 2021 hade vi ungefär 160 patienter i behandling vid centret, varav hälften var bosatta i Skellefteå kommun, och vi har långa väntetider. Jag tror dessutom att det finns ett större behov än vad vi ser. Många vet inte om att det finns hjälp att få, det kan också handla om skam. Psykisk ohälsa är fortfarande stigmatiserat i många av de ursprungsländer våra patienter kommer ifrån.
”Traumabehandling är sällan det första någon tänker på när de kommer till Sverige, utan de flesta som kommer till oss gör det när de inser att problemen inte går över”, säger Therése Landin, verksamhetschef och psykolog vid Röda korsets behandlingscenter i Skellefteå
Just nu är det lika många män som kvinnor i behandling, berättar Therése. Orsakerna bakom traumat skiljer sig dock mellan könen.
– 80 procent av kvinnorna vi möter, och 50 procent av männen vi möter har blivit utsatta för sexuellt våld. Av de som blivit utsatta för tortyr är ungefär 60 procent män och 40 procent kvinnor av personerna vi möter. De flesta bär på flera olika trauman.
Hur påverkas livet för en människa som lever med obehandlade trauman?
– De vanligaste är att man har mycket mardrömmar, flashbacks och minnesbilder som i sin tur utlöser rädsla, ångest, nedstämdhet och skuldkänslor. Det göra att man får svårt att lära sig språket, att man isolerar sig och inte integreras i samhället som man hade kunnat göra om man mådde bra.
”För en del patienter ligger händelserna långt bak i tiden. Problemen kan ha varit hanterbara, men vid något tillfälle i livet, kanske i samband med en annan kris, blommar de upp igen och personen söker vård”, säger Therése Thunberg.
Behandlingen är kostnadsfri och behandlingscentret tar emot personer på remiss från andra vårdgivare, via egenanmälan, eller från exempelvis gode män, skolhälsovård, arbetsförmedling och SFI.
– Använd gärna vår remissblankett. Vi använder tolkar till de som inte kan språket.