Tre veckor kvar – och en desperat kamp för att hinna få ett jobb

Damilola Osoka går en oviss framtid till mötes.
Med bara 21 dagar kvar på sitt arbetstillstånd måste den 40-åriga ensamstående mamman hitta ett nytt jobb eller lämna Sverige.
– Våra liv är ju i Skellefteå, säger hon.

JJ, Damilola and Ola vid hemmet i Skellefteå. Det är här de har sina liv nu – och här de vill stanna.

JJ, Damilola and Ola vid hemmet i Skellefteå. Det är här de har sina liv nu – och här de vill stanna.

Foto: Donna Richmond

Skellefteå2025-02-09 10:00

Damilolas barn, Ola, 8, och JJ, 3, har gjort sig hemmastadda i Skellefteå. Ola, som har ADHD, får starkt stöd från skolan, berättar mamma Damilola, och hon värdesätter tryggheten och möjligheterna Sverige erbjuder hennes barn. 

Men om hon inte lyckas säkra ett nytt jobb senast den 28 februari tvingas hon lämna Sverige och Skellefteå, och återvända till Nigeria.

– Jag är helt utmattad. Jag är öppen för att flytta någon annanstans i Sverige, men samtidigt känner jag att mitt liv är i Skellefteå just nu. Men arbetsmarknaden är tuff, speciellt för den som inte talar flytande svenska, säger hon.

I Nigeria studerade hon pedagogisk vägledning och rådgivning vid Obafemi Awolowo University. Och efter examen arbetade hon som kundupplevelsechef på Access Bank, en av de största bankerna i Nigeria. 

Det var ett bra jobb, men Damilola kände ändå en oro över dotterns framtid i Nigeria.

– Några familjevänner som hade flyttat till Sverige berättade om sina upplevelser där, särskilt om hur bra det var för barn, säger Damilola.

År 2020 tog hon beslutet. Flyttlasset gick då till Helsingborg i Sverige. Med sig hade hon dåvarande mannen, och dottern Ola. Hon läste till en magisterexamen i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, samtidigt som hon jonglerade svenska vid SFI och var gravid med sitt andra barn. 

När äktenskapet tog slut, bar det av till Skellefteå – där hon sökte och fick ett jobb inom kvalitetskontroll på Northvolt. Då hade hon bara en månad kvar på sitt studievisum.

– Det var en känslosam tid. Jag hade ingenstans att bo. När jag hittade jobbet på Northvolt tänkte jag – det här kommer ge oss trygghet. Jag gillade tanken på ett lugnare liv i Skellefteå och vad det skulle innebära för barnen.

Och livet i Skellefteå blev allt hon hoppats på. Men så kom hösten, Northvoltkrisen och Damilola förlorade arbetet.

Trots att hon sökt mängder av olika jobb, så är språkbarriären ett hinder:

– Att skräddarsy CV:t till olika jobb är utmattande. Man glömmer nästan vem man är till slut. Jag har arbetat med kundupplevelse och kommunikation, inom bank och telekom. Jag behöver bara en chans, säger Damilola.

Att återvända till Nigeria känns främmande nu.

– Där har du inget samhällsstöd, och skolan är inte gratis. Här promenerar min dotter tryggt till Floraskolan. 

Många Northvolt-anställda har redan lämnat Skellefteå för större städer. Men Damilola hoppas fortfarande på Skellefteå – och söker nu in i det sista. 

– Om jag måste flytta vet jag inte vad vi ska göra. Mina barn hör ju hemma här nu. Jag behöver bara mer tid.

undefined
Damilola Osoka har 21 dagar på sig att hitta ett nytt jobb, annars måste hon och familjen lämna Sverige.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!