– Vi känner oss trygga i att detta är bästa miljöalternativet. Vi tog upp alla farhågor som fanns och tyckte att vi fick bra svar. Samhällsbyggnadsnämnden var helt enig, säger ordförande Sara Keisu (S).
– Vi vet att folk har gillat majspåsen, men tror att papperspåsen också ska kunna accepteras.
Orsaken till omläggningen är en miljöfråga. De majsstärkelsepåsar som kommunen använder består numera till 50 procent av fossil plast, alltså plast som är gjord av olja. Tidigare har andelen varit så hög som 70 procent.
Skellefteå kommun köper in cirka 2,6 miljoner påsar per år och det anses alltså bli för mycket plast som bara går till förbränning.
– Visst är plast en jättebra produkt om den används på rätt sätt, i sjukvården till exempel. Men att tillverka plast för att det ska bli avfall direkt, det är onödigt, säger kommunens avfallschef Agneta Lantto-Forsgren.
– Dessutom har vi tillsammans med leverantören försökt få svar på om mikroplaster från påsarna kan hamna ute i naturen. Det skulle då följa med rötresterna och hamna i deponierna. Men det är en svår fråga att utreda och rent generellt är det svårt att få veta av leverantören exakt vad som ingår i påsarna. De släpper inte sitt recept, vilket i och för sig är förståeligt då det ses som en affärshemlighet.
Hon säger att det mesta av majspåsarna sållas bort i förbehandlingen på biogasverket på Tuvan. De skickas sedan till Dåvaverket i Umeå för bränning, vilket kostar 653 kronor per ton.
– Papperspåsen blottnar upp mer, och har därför lättare för att följa med i processen. Men större fragment av papper kan bli utsorterat och hamnar även det till förbränning.
– Att majspåsarna tas bort har inget att göra med hur det fungerar på biogasverket. Det finns inga speciella tekniska problem, säger Agneta Lantto-Forsgren.
Försök med papperspåsar har under vintern gjorts i två bostadsområden i Skellefteå. I Facebook-inlägg har folk klagat på att de inte fick svara på enkäten.
– Enkäten skickades till alla som hade lämnat sin mejladress. Av de 806 hushåll som ingick i försöket kunde vi nå 423 hushåll, och 321 av dem svarade.
I enkäten svarade 45 procent att majspåsen är bättre, 21 procent att papperspåsen är bättre och övriga tyckte de är likvärdiga.
På frågan vad folk föredrar i framtiden svarade 45 procent att de vill behålla majspåsen, 35 procent ville byta till papper och övriga svarade att det spelar ingen roll.
– Visst hade vi önskat att det varit större uppslutning för papperspåsen, men vi tyckte ändå att det var tillräckligt bra stöd för att göra bytet, säger Agneta Lantto-Forsgren.
Av landets kommuner har 130 papperspåsar och 16 har majspåsar, och trenden är att man byter från majsstärkelse till papper.
Bytet till papperspåsar ska göra 1 oktober. Påsarna tillverkas i Stockholm av papper som producerats i Örnsköldsvik.
– Hushållen ska till att börja med använda sina befintliga hållare, den som heter Maxair. I framtiden köper vi in den som heter MatHilda och är anpassad till papperspåsar. Bytet görs successivt när det finns behov. Skulle vi byta hos alla bara för bytandets skull så skulle även det bli ett plastslöseri.
– De som fick prova MatHilda var något nöjdare, men det var ingen avgörande skillnad, säger Agneta Lantto-Forsgren.